Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1927 - Holmberg, G. H:son: Quidings förhållande till sin samtid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
QUIDINGS FÖRHÅLLANDE TILL SIN SAMTID 289
När Tegnér 1839 besjunger ’’Georg Adlersparres skugga till
Svenska folket" i första häftet av C. A. Adlersparres nyss startade
nya serie av hans fars berömda tidskrift "Läsning i blandade
ämnen" i en patriotisk dikt, varest han angriper den oppositionella
pressen, enkannerligen Aftonbladet, uttalar Malmö tidning,
underförstått Quiding, sin harmsna protest. "Biskop Tegnérs avsky för
oppositionspressen är sedan några år bekant och har senast givit
sig luft i ett skaldestycke som finnes införd i en nyligen
utkommen skrift, kallad Läsning i blandade ämnen. Det är med ledsnad
man förnummit denna barnslighet hos den store, älskade skalden
som icke vill begripa att opposition är ett nödvändigt villkor för
sanningens uppkomst."
Ett utdrag ur hyllningsdikten må här anföras vad beträffar
angreppet på den liberala oppositionspressen:
Nu är det annorlunda, och den makt,
Som nu missbrukas, sitter ej på tronen.
Hon har ett Dagblad till sin kröningsmantel,
Och hennes livvakt är i trasor klädd.
Hur dömmas skall från Torneå till Ystad
Om statens värv och styrelsen av landet
Det vet blott hon, och drucken pöbel hurrar
Sitt glada bifall till orakelspråken.
I svenske män, är detta en stor kannstöpar-verkstad,
Ett smutsigt härbärge, där verkgesällen
Författar själv den vishet som han trycker?
I dag, i den "nya" psykologins tidevarv, bedömes Tegnérs här
klandrade politiska tillbakagång som en yttring av hans sjukliga
själstillstånd under hans senare levnadsår som tog sig även uttryck
i en övergående sinnesrubbning, varom närmare underrättelser
kunna inhämtas i prof. Gadelius’ i år utkomna intressanta arbete
"Skapande fantasi och sjuka skalder", där ett särskilt kapitel
ägnas åt "Tegnér och politiken".
Av jurister är det endast Jan Gabriel Richert som inger Quiding
ett obegränsat förtroende och den största beundran, av honom
kallad "Sverges ypperste rättslärde". Schlyter, den "store"
Schlyter, passerar väl någon gång revy. Men Richert är "snillet,
vars make man förgäves kan få söka under ett sekel". "Han
besitter blomman av den sanna lärdomen, icke den som gör sin
innehavare till ett dött ’kunskapsmagasin’ utan den som utvecklar, för-
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
