Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1927 - Montelin, Hjalmar: Rättsstat eller förmyndarstat?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÄTTSSTAT ELLER FÖRMYNDARSTAT
365
har. Att utöver vissa bestämda samlivsbetingelser reglera ett
samhälle efter en bestämd livs- och världsåskådning borde kunna inses
vara en absurditet. Det är på det personliga området det gror och
växer, och endast där kan något så ’ ’samhällsnyttigt’’ som
för-valtartanken om tillvaron som en uppgift, ett pund som skall
förräntas, växa fram och bli levande.
Vad sålunda statens frihetsproblem angår, så kan givetvis en
politik i överensstämmelse med det Lundstedtska programmet leda
till större frihet, men endast i den mån det tar hänsyn till och i
första hand låter sig bestämmas av de elementära kraven på
till-litsfull samverkan människor emellan — den kommer då med
nödvändighet att röra sig efter de linjer Christensen sökt draga upp.
Frihet och förtroende höra nära ihop. Misstro och osäkerhet verka
hämmande och leda i längden till atrofi av allt vad verklig
samverkan heter. Men denna samverkan åter får inte anses som ett
mål i och för sig, utan bör gå ut på det elementära, med fria
möjligheter i övrigt för den enskilde.
Genom dessa sammanställningar av ett par aktuella svenska
författare torde någorlunda framgå arten av ’ ’Rättsstatens’’
samhällsbild, dess svaga och starka sidor. Både svagheten och styrkan
ligger i synpunktens målmedvetna begränsning. Det väsentliga ligger
i uppvisandet av vederlagsprincipens vitala betydelse och dess
konsekvenser för samhällslivets reglerande på olika områden. En
synpunkternas renodling inom samhällsproblemens invecklade härva kan
endast vara av godo. Bokens syfte är icke minst att stimulera,
men ger också goda skäl för sig, om man också stundom måste
ställa sig tveksam för konsekvenserna i detalj. Hur går det t. ex.
med en strikt motivering av alla punkterna i de i bilagorna
meddelade utförliga programmen ? Av stor betydelse vore en ytterligare
gående detaljbehandling av vederlagsprincipens tillämpning på
respektive rättsområden. Principens praktiska begränsning skulle då
otvivelaktigt klarare markeras, och den skulle därmed vinna i
verklighetsvärde, vilket endast kan ske genom att man ser svårigheter och
omöjligheter i ansiktet. Vederlagsprincipen representerar en idé,
som varken får drunkna i socialt-humanitär oklarhet eller stelna till
en mekanisk mätsticka. I ovanstående framställning har dröjts så
gott som uteslutande vid kreditposterna. Till de i sakens natur
liggande nackdelarna hör, att principen stundom teoretiskt leder till
konsekvenser, som äro omöjliga att realisera, varvid ett mer eller
mindre upplyst godtycke måste anlitas. Detta tyder på
nödvändigheten av en avvägning gentemot andra principer, där det överhuvud
taget kan vara tal om principer. Vilja och övertygelse få i värsta fall
råda bot på vad som brister i rationalitet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
