- Project Runeberg -  Tiden / Nittonde årgången. 1927 /
399

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1927 - Wigforss, Ernst: En utredning om beskattning och näringsliv

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EN UTREDNING OM BESKATTNING OCH NÄRINGSLIV 399

en verkligt vetenskaplig måttstock vore för handen. Och även om
man kommit så långt, hade man kvar den betydelsefulla faktor som
ligger i de olika folkens psykologi. Även om man vetenskapligt
klarlagt att landet A hade en 10 % högre skattebörda än landet B,
kunde B ändå vara sämre ställt i konkurrensen, om beskattningen
övade en mera ödesdiger inverkan på dess medborgares flit,
sparsamhet och företagsamhet.

Det kan vara av ett visst intresse att anföra detta lilla
resonemang om en fråga, som inte närmare behandlas, därför att
hänvisningar till den psykologiska faktorns betydelse just i
beskattnings-frågor kommer tillbaka på mer än ett ställe i kommittébetänkandet.
Även majoriteten ansluter sig till ståndpunkten, att ifråga om
skatterna vanan spelar en mycket stor roll. Man vänjer sig
överraskande fort vid en skattebörda, som man för kort tid sedan skulle
ansett för orimligt tryckande. Och detta faktum har en väsentlig
betydelse, när man undersöker beskattningens verkningar och därvid
behöver skilja mellan vad man skulle kunna kalla de rent fysiska
och verkningarna på människors önskningar, strävanden och deras
inriktning. Om staten tar hälften av min inkomst i skatt, hindrar
den mig utan tvivel att spara så mycket som jag eljest kunnat. Men
den behöver inte nödvändigt minska min sparsamhet, d. v. s. min
vilja till att spara.

Det är emellertid inte den direkta beskattningens verkan på
sparandet, som är den första fråga kommittén i det sammanhanget
upptar till behandling, utan dess verkan på prisnivån.

Vern betalar inkomstskatten?

Majoriteten har ansett det nödvändigt att ganska ingående
behandla frågan, om inkomstskatten kan övervältas på
konsumenterna genom tillägg till priserna. En hel rad affärsmän som
"vittnat" inför kommittén, ha nämligen med bestämdhet hävdat, att
inkomstskatten går in i priserna. En industriman ansåg till och med
att någon skillnad mellan direkta och indirekta skatter knappast i
verkligheten existerar. Och med en ironi, som vi inte äro ovana vid
i den svenska populära polemiken, förklarade han sig ’Vara
övertygad om att bördan automatiskt fördelas genom en
nationalekonomisk lag, som trotsar alla lagar stiftade av parlamentet". Vanligare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:35:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1927/0407.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free