Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1927 - Wigforss, Ernst: En utredning om beskattning och näringsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
402
ERNST WIGFORSS
de högsta inkomsttagarna får man komma ihåg, att samma
inkomsttagare såsom klass få igen väldiga belopp i räntor å statsskulden.
Såtillvida minskas inte deras förmåga att spara. Angående den
psykologiska effekten på dessa stora inkomsttagare utlåter sig
majoriteten, som kan förmodas vara förtrogen med ämnet och
människorna :
"Den faktiska effekten beror som vanligt på individens psykologi, och det är
svårt att säga, i vilken utsträckning skatterna uppmuntra antingen placeringen
av pengar i icke-inkomstgivande tillgångar såsom konstverk och smycken eller
ett överdådigt levnadssätt. Möjligen ligger det en fara i att övervärdera dessa
tendenser; den fortgående utströmningen till Amerika av värdefulla tavlor ger
förvisso inte något stöd åt idén om en onaturligt stimulerad efterfrågan från
inhemska köpare. Vad beträffar allmänt slöseri, misstänka vi att så länge
försiktighet är ett karaktärsdrag är det på det hela taget mera sannolikt, att en
hård beskattning verkar dämpande på aktiva ansträngningar och aktivt intresse
än att den uppmuntrar överdåd. Vad som för övrigt än må vara fallet, när
en ökning i beskattningen först genomföres, ha skattebetalarens reaktioner en
tendens att bli svagare inom några få år, allteftersom han blir mera van vid
bördan.’’
I fråga om aktiebolagens besparingar ha vi redan sett att de
utgjorde en betydande del av den årliga kapitalbildningen. Från
några håll hade hävdats att den höga inkomstskatten på olika vägar
hämmade en önskvärd konsolidering av företagen. Kommittén anser
efter en granskning av argumenten, att tecknen snarare peka i
motsatt riktning. I likhet med sådana affärsmän som Beaumont Pease
och Gordon Selfridge uttalar den, att välskötta företag inte av en
hög inkomstskatt förmås att avvika från en sund politik ifråga om
reserver. Och tillgängliga siffror peka snarast på att företagen i
stort sett vidmakthållit sina reserver på bekostnad av utdelningarna.
I annat sammanhang diskuteras också lämpligheten och billigheten
i beskattningen av dessa reserverade medel. Förslag ha.från olika
håll framförts om befrielse eller lättnad. Slutsatsen blir att de ytligt
sett äro tilltalande men "radically unsound". Även ett förslag av J.
M. Keynes efter andra linjer, varigenom denna beskattning av
outdelade vinster skulle ersättas med en skärpning av skalan för
personliga inkomster, anser sig kommittén icke kunna förorda. Då
det slutligen gäller frågan om skattens inverkan på bolagens
kapitalbildning och svårigheterna för den engelska exportindustrin i
konkurrens med länder, där skatten är lägre, framhålles att
exportindustrierna inte i allmänhet lida av brist på kapital utan av ut
landets bristande köpkraft och av relativt höga produktionskostnader.
Majoriteten ansluter sig* till Sir Felix Schuster, som anser att det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
