Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1927 - Händelser och spörsmål - En höstkritik av En sommarlek - Stortingsvalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
poncrad, soihcnuitisk och schablonmässig, utan spår till ingående
människoskildring. Försöket att slå ihop ett lustspel och en aftonsång har icke slagit
väl ut. Sommarloken bevisar att det är lättare att kritisera böcker än att
.skapa levande litteratur. Då man skriver om böcker finns det alltid något
att låna ur boken, då man skriver en bok helt själv, måste man gärna taga
något nr sitt eget huvud. Här har tydligen icke varit mycket tillfälle för
det senare, och författaren till Den gula paviljongen bör kunna känna vid
detta laget att det finnes, som den gamle byskolläraren sade, en Nemcsius
Diana.
[-Stortings-va/et.-]
{+Stortings-
va/et.+}
Den norska riksdagen, stortinget, väljes med användandet av
proportionellt valsystem. Vid fördelningen av platsenia mellan
partierna användes samma system som hos oss, men ingåendet av
allianser mellan närstående partier är ej av lagen förutsett. De större
partierna bli av ett dylikt system gynnade, medan mindre grupper ha svårare
att göra sig gällande. Det ha arbetarpartierna vid föregående val fått känuas
vid, då de uppträtt på tre olika linjer.
Valresultaten uträknas preliminärt redan valdagen i den mån röstsiffrorna
bli kända. Det dröjer emellertid vanligen ganska länge, åtskilliga dagar,
innan de nordliga fylkenas, med sina stora avstånd, resultat bli tillgängliga.
I år visade redan de första meddelandena en stark framryckning för
arbetarpartiet och ju längre det led ju mera deciderad blev denna tendens.
Vallagen bestämmer, att % av stortingsmännen skola väljas på
landsbygden och ½ i landets städer. Man kan således även erhålla uppgift om och
i vilken grad olika strömningar göra sig gällande inom dessa båda stora
områden.
Valresultatet med angivande av vinster och förluster blev detta:
Landsbygd Städer Landet
1924 1927 -± 1924 1927 + 1924 1927 ±
Höger och fris. v....... 27 12 —15 27 19 — 8 54 31 —23
Bondepartiet ............ 22 26 + 4 - — 22 26 + 4
Vänstern.................. 28 23 — 5 6 (> — 34 30 — 4
Radikala folkpartiet... 2 1 — 1 — — — 2 1 — 1
Arbetarpartiet ........ 19 36+17 13 23+10 32 59+27
Kommunisterna 2 1 — 1 4 2 — 2 6 3 — 3
Arbetarpartiet och bondepartiet stå sålunda som vinnare, alla de övriga ha
förlorat mer eller mindre. Särskilt är ju arbetarpartiets mandatökning
anmärkningsvärt stor. Här har givetvis sammanslagningen av
socialdemokraterna och det s. k. norska arbetarpartiet, de nationella kommunisterna, bidragit.
Redan vid förra valet skulle de nämligen, om de uppträtt under en
partibeteckning, ha erhållit ytterligare 9 mandat eller 41. Men även ökningen från
41 till 59 skäms inte för sig. Att arbetarpartierna tillsamman nådde över
60 mandat har sin särskilda betydelse. Den norska grundlagen föreskriver
nämligen, att stortinget ej är beslutmässigt, såvida ej minst 8/5 av ledamöterna
äro närvarande. Arbetarpartierna ha nu i sin hand att hindra beslut genom
att helt enkelt avlägsna sig. Det var därför spännande att följa de sista
44 i
HÄXDKLSKR OCH SPÖRSMÅL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
