Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 1927 - Vanner, Alfr.: Arvsskattens differentiering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARVSSKATTENS
DIFFERENTIERING
Av ALFR. VÄNNER.
"t
(jyöR BEN ITALIENSKE PROFESSORN E. RIGNANOS
^ /r projekt till en reformering av arvsskatten har förut
redo-v–^ gjorts i Tidén.1 Det kan därför nu vara överflödigt med
ett upprepande i detalj av hans förslag. Endast de viktigaste
grunddragen skola refereras.
I sitt ursprungliga projekt föreslog Rignano, att arvsskatten
skulle göras progressiv med hänsyn till hur många gånger arvmassan
redan gått i arv. Om det var första gången skulle den gå fri eller
eventuellt betala arvsskatt enligt nu gällande regler efter arvets
storlek och skyldskapens närhet (som hos oss) samt arvtagarens
förmögenhetsställning. Var det andra gången förmögenheten gick i
arv skulle 50 proc. betalas i skatt eller konfiskeras av staten, hur
man nu vill uttrycka det. Den genom sparande tillkomna delen
skulle däremot slippa undan (eller fortfarande eventuellt betala
vanlig arvsskatt). Kom så det tillfälle, då en förmögenhet för tredje
gången gick i arv, skulle staten då lägga beslag på resten av det
ursprungliga beloppet. Ex.: En förmögenhet om 300,000 kr. lämnas i
arv. 100,000 äro av arvlåtaren sammansparade, 100,000 har han ärvt
av sin fader, som sparat dem, och de sista 100,000 har hans fader
i sin tur ärvt av sin fader — för denna del är det sålunda tredje
gången. Staten skulle då av de första 100,000 ta vanlig arvsskatt,
av de andra 100,000 ta 50 proc. och av de sista 100,000 ta alltihop.
En dylik starkt progressiv skatt skulle naturligtvis till staten
inbringa ganska avsevärda belopp, som förslagsställaren tänkte sig
borde kunna användas för avbetalning av stats- och
kommunalskulder och för att skaffa samhället kontroll över önskvärda delar av
näringslivet, alltså för genomförande av en socialisering.
Under de senare åren har Eignanos projekt diskuterats tämligen
livligt, visserligen ej så mycket i vårt land men väl utomlands och
1 Årg. 1923 s. 279 och 1926 s. 538.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
