Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, 1927 - Ellgar, Nat: Teater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEATER
497
var. — I sá måtto hade teaterledningen räknat fel, ty det kan
förmodas, att just skådespelets sensationella egenart ingivit vissa
förhoppningar hos vederbörande om en publiksuccés, som olyckligtvis
helt och hållet uteblev.
Trots allt är "Dibbuk" ett märkligt skådespel och det är en lika
allvarlig som ledsam historia, att den nutida publiken visat sig icke
vara mogen ett drama, där idéinnehåll och själsanalys fått gälla
för mer än det sceniskt-dramatiska. Med bibehållen konstnärlig
och moralisk värdighet strök Oscars-teaterns direktion det judiska
skådespelet från spellistan.
#
Man vet icke hur livligt man skall rekommendera det sunda och
flärdfria skådespelet "Sonja" — av Herbert Grevenius — till den
svenska allmänhetens och icke minst arbetarklassens intresserade
beskådande. Sällan har den hederlige svenske arbetaren framställts
mer sant, äkta och levande än här.
Teater kan icke vara en kopia av verkligheten. De sceniska
’ ’modernisternasy’ påpekande av detta faktum saknar icke fog för
sig i en tid, vars lösen hitintills varit ett troget kopierande av
verkligheten. Och visst är verklighetstrohet i och för sig en riktig
och viktig sak. Men — det kan nu icke gå till överallt som i ett
skådespel. Det dagliga livet unnar oss sällan att uppleva eller
bevittna den själskrafternas yttersta anspänning i ångest, extas etc,
vilka skola sammanpressas inom ramen av ett skådespel. Så
tillvida kommer teater alltid att förbli onatur, som den konstnärliga
ekonomin förbjuder varje onödig tidsutdräkt och utesluter alla
normala tidsbestämningar.
I "Sonja" är den dramatiska konflikten av enskild natur. En
arbetare — en äktsvenskt "renhårig" typ — är sedan några år
lyckligt gift med en flicka, vilken som han själv är skötsam och
förträfflig på alla vis. Hon har blott det felet att, mannen ovetande,
ha ett "förflutet". Och ett tragiskt sådant. Genom en olycklig
tillfällighet tvingas hon samman med en ruskig individ, vilken en
gång i tiden varit hennes — soutenör. Då mannen i en dramatisk
scen blir upplyst om rätta förhållandet, blir han ursinnig och
förskjuter hustrun. De försonas sedermera genom förmedling av den
hederlige slarvern Lindgren — en ypperligt tecknad sidofigur.
Är "Sonja" ett tendensstycke i politiskt, moraliskt eller annat
avseende? Knappast. Det är helt neutralt. Det innehåller
visserligen några sarkasmer om studiecirklarna men i bästa välmening
blott. Författaren vill härmed säga så mycket som, att upplysning
och vetande få icke vara löst påhängda affischer, vilkas braskande
utfästelser icke motsvaras av någon levande verklighet. Man är
icke moraliskt rakryggad, därför att man, som styckets hjälte, låter
första-hands-impulser taga överhanden och framslungar
konventionella fraser att kritiklöst gälla i alla väder. Även fullt mänskliga
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
