Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1928 - Höjer, Axel: Hygieniska synpunkter på barnantalets reglering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HYGIENISKA SYNPUNKTfiB PA ÖABNANTALETS REGLERING 17
sociala, ekonomiska eller politiska uppfattning. Icke utan skäl har
den socialistiske professoirn i socialhygien vid Berlins universitet
Alfred Grotjahn kallat sin bok om ’’den mänskliga fortplantningens
liygien’’’ ett första ’’försök till en praktisk eugenik".
Varför har jag under sådana förhållanden vågat tillmötesgå
redaktionens anmodan att behandla de hygieniska synpunkterna på
barnregleringen? Varför icke avvakta, att åsikterna stadgas, att
resultaten framkomma av de undersökningar, som senaste år
igångsatts i England och Amerika över vissa av berörda frågor?
Anledningen är följande. Den barnreducering, som sedan ett
årtionde hokS oss tagit en fart, som överstiger alla övriga länders,
sker ofta på ett synnerligen olyckligt sätt. Den medför därigenom
i stället för eller jämte de fördelar, som mer eller mindre
medvetet åsyftas, även avsevärda risker, t. o. m. skador. Därför må
en klargörande framställning, i huvudsak baserad på ovan
citerade arbeten, vara motiverad. Den förvirring, som kommer till
synes på det hygieniska och än mer och såsom en följd härav på
motsvarande etiska område, är dock större, än vad den behövde
vara.
De rashygieniska synpunkterna lämnas här i stort sett å sido,
då de äro avsedda att behandlas av professor O. L. Mohr i en särskild
artikel. Endast i förbigående påpekar jag, att en rationell
reglering av barnantalet inom flertalet familjer är en oundgänglig
förutsättning för att vi över huvud taget skola kunna tänka på att
medvetet förändra sammansättningen av efterföljande generationers
arvsmassa.
I vilka situationer, så lyder alltså den fråga, som uppställes till
besvarande, kan då en bamreglering vara fördelaktig för hälsan och
när och hur kan den vara skadlig för densamma? Vid försök till
besvarande märka vi genast, att barnets, föräldrarnas och närmast
moderns, familjens och folkets hälsa stå så intimt i samband, att de
individualhygieniska och de socialhygieniska synpunkterna icke
kunna hållas skarpt isär.
Först må då nämnas, att det finnes socialekonomiska faktorer,
som då barnantalet stiger över en viss gräns, bli socialhygieniska.
För en familj med viss inkomst, sådan den förefinnes för stora
flertalet av vårt folk, inträder förr eller senare en punkt, då ett
^ A. Grotjahn: Hy^iene der menschUchen Fortpflanzung. Berlin 1926. 15 M.
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
