Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1928 - Höjer, Axel: Hygieniska synpunkter på barnantalets reglering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 axäl höjer
3 tterligare ökat barnantal betyder sämre hälsa för de
förutvarande barnen. Inkomsten förslår icke längre att garantera det
önskvärda minimum i fråga om föda, bostad o. s. v. Denna punkt
är naturligen icke för en familj med ett visst antal barn alldeles
fix. Den kan förskjutas genom möjlighet att öka inkomsten,
genom olika förmåga, särskilt hos hustrun, att utnyttja tillgängliga
medel, den växlar med pris och tillgång på föda, bostad, sol o. s. v.
Härav den stora skillnaden mellan storstads- och lantfamiljer. I
allmänhet inträder emellertid tidpunkten i fråga tydligen vid ett
dess mindre barnantal, ju lägre inkomsten är. Det är därför ett
hygieniskt krav, att barnantalet bör under i övrigt motsvarande
förhållanden vara mindre, ju mindre familjeinkoonsten är. Vi veta,
att motsatsen flerstädes och i allmänhet är förhållandet.
Anförda krav gäller tydligen, så länge ännu en höjning av
folkets allmänna levnadsstandard betyder en förbättring av barnens
hälsotillstånd. Var och en, som undersökt skolbarnen i stad och
på landsbygd, vet, att vårt folk ännu ej kommit ur detta
stadium.
Konsekvensen av anförda krav synes böra bli en av två.
An-Ungen skola de fattigaste familjerna läras att rätta barnantalet
efter inkomsten eller skall samhället ordna med någon form av
inkomsttilldelning till varje barn, så att premisserna bortfalla. I
Frankrike har man gått understödsvägen. I Tyskland synes man
mera tänka på någon form av föräldraförsäkring såsom slutsten
i socialförsäkringen. I vårt land ha gjorts motsvarande ansatser,
som till följd av sin ringa omfattning knappast förtjäna nämnas.
I anslutning till vad i inledningen sagts om det kraftprov, som
ett sammanhang av barnbärande, barnsbörd och amning innebär,
påminner jag därom, att detta kraftprov hos de fattigare
klasserna utkräves av en redan förut ansträngd kvinna. Om familjens
ekonomi sjunker ned under existensminimum, går detta ofta i
första hand ut över modern. Vem vill förmena en sådan mor att
slippa ifrån ytterligare barnsbörder?
I samband med dessa socialhygieniska skäl för barnantalets
begränsning stå de, som göra det önskvärt att för viss tid uppskjuta
barnalstring. Fadern har t. ex. för viss tid blivit arbetslös och
familjens uppehälle är beroende av moderns arbetskraft. Familjen
är utan bostad. En längre resa förestår för fader eller moder.
Korteligen, yttre förhållanden sätta för en tid en kvinna i svår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
