Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1928 - Olberg, Paul: Agrarrevolution och överbefolkning i Sovjetryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AGRARREVOLUTION OCH
ÖVERBEFOLKNING I
SOVJETRYSSLAND
Av PAUL ÖLBERG.
I.
CTT i PPRINNELSEN TILL BEN RYSKA
AGRARREVOLU-f J ligger långt tillbaka i tiden, nämligen i den reform,
som medförde livegenskapens upphävande. Den var av
betydande geopolitisk natur; en väldig jordöverflyttning
åstadkoms: till förmån för storgodsägarna fråntogos bönderna 1,342,000
desjätiner (1 desj. = 1,09 har) av den bästa jorden, vilken före 1861
av dem innehafts med nyttjanderätt; reformen, som förklarade
bönderna för personligen fria, beviljade dem ett jordstycke av
godsägarens mark; storleken av dessa jordstycken var mycket olika
på olika platser, i genomsnitt erhöllo de tre desjätiner pr person;
för den åt dem överlåtna jordbiten voro bönderna skyldiga att till
godsägaren betala ett visst arrende, obrok, eller förrätta vissa för
dem bestämda arbeten. Arrendesummans storlek berodde icke på
jordens beskaffenhet utan endast därpå, hur mycket som kunde
pressas ut ur bönderna under de på ifrågavarande plats rådande
förhållandena. Dessa omständigheter lämnade bönderna i starkt
ekonomiskt oberoende av godsägarna, då den mark, som tilldelats dem,
icke var tillräcklig, för att de skulle kunna nå upp till en
människovärdig levnadsstandard, betala sina utskylder till staten och
framför allt amortera de skulder, som de påtagit sig för friköpandet.
Bönderna voro tvungna att av godsägarna arrendera mera jord.
Dessa drogo fördel av böndernas kritiska läge och dikterade hårda
villkor för dem. Ju större efterfrågan på jord till följd av den
uppväxande generationen blev, desto högre stego arrendeavgifterna.
För att kunna uppfylla sina förpliktelser var bonden angelägen att
(med extensiv hushållning) utvinna största möjliga avkastning av
sitt område och undergrävde därmed den odlade markens
produktivitet. Anmärkas bör, att denna brist på rationell skötsel i
betydande mån var att hänföra till jordens kortfristiga utarrendering.
Under dessa förhållanden hade bonden intet intresse av att sörja
för markens framtida produktivitet. Men lika litet såg sig
godsägaren föranlåten att övergå till intensiv produktion, då de alltjämt
stigande arrendena ändock tillförsäkrade honom en stor inkomst.
Därtill var den mänskliga arbetskraften i byn så billig, att dess
ersättande med maskiner skulle ha varit oräntabelt. Den här i korthet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
