Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1928 - Händelser och spörsmål - Demokrati och maktpolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
Demokrati och ^^ ^^^ P^ boktitel ställer det kravet, att densamma
Uf /’f’k läsaren en någorlunda klar föreställning om det
^ ’ ämne, som författaren upptagit till behandling, kan man
knappast säga, att professor Steffens senaste arbete i det hänseendet håller
måttet. Gällde det en roman eller öppen agitationsskrift, vore ju ingenting
att säga om, ifall en expressiv titel föredroges framför en, som mera exakt
angåve arbetets innehåll. Men i här föreliggande fall torde åtminstone
författaren själv göra anspråk på att hans opus skall betraktas och bedömas
som en produkt av vetenskaplig forskning. Varför då icke välja en titel,
som mera bestämt angåve det ämnesområde, som upptagits till behandling. En
kombination som t. ex. "Sociologi och aktivistpolitih" skulle bestämt i detta
fall vara betydligt mera sägande.
Man behöver för övrigt icke ha trängt så långt in i denna s. k. sociologiska
undersökning för att finna, att bakom de vetenskapliga fraserna i inledningen
döljer sig rätt och slätt en politisk stridsskrift av renaste vatten. Den
maktpolitik, mot vilken angreppen riktas, är dock icke den, som kommer till
uttryck i den inre politiken, i de demokratiska partiernas naturliga strävan att
utnyttja öin maktställning på samhällslivets olika områden. Det gäller i stället
nästan uteslutande demokratins insatser i den mellanfolkliga politiken och
närmare bestämt i den uppgörelse stormakterna emellan, som beseglades i
Versailles den 28 juni 1919.
Professor Steffens politiska utveckling har efter aktivistäventyret 1916 icke
gått i alldeles samma riktning som de övriga i denna intrig inblandade
vänstermännens. Flera av dessa bröto eftei’ konflikten definitivt med det parti
de förut tillhört och gingo öppet över till högern, där de snart funno sin
plats på den yttersta reaktionära och militaristiska flygeln. Den ensidiga
tysk-hetsentusiasmen har på senare år småningom trätt tillbaka för en allmänt
antidemokratisk orientering. Sina politiska ideal söka de numera lika gärna i
ChurchUls England, Mussolinis Italien och kanske stundom även i ett enligt
Leon Daudets intentioner restaurerat Frankrike. Steffen åter intog, när de
utrikespolitiska divergenserna förlorat sia aktualitet, till synes resignerat sin
plats i socialdemokratins led. Att det i detta partis program mera är
socialismen än demoTcratin, som han sympatiserar med, har han aldrig gjort någon
hemlighet av. Om han tagit sig före att göra den demokratiska
samhällsordningen i dess olika former till föremål för en kritisk granskning, skulle ett
sådant arbete säkert mottagits med intresse både i demokratiska och
antidemokratiska kretsar. En dylik allsidig analys av demokratismens svagheter söker
man dock förgäves i denna bok. Ty med vilka ögon man än betraktar och
bedömer denna samhällsrörelse: att som den första och allt annat överskyggande
punkten på dess syndaregister sätta ansvaret för världskriget och
Versailles-freden kan dock ej betecknas som annat än ett utslag av ett monomant, från
all vetenskaplig verklighetssyn frigjort ententehat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
