Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1928 - Händelser och spörsmål - Arbetarna och företagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5(j HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL
maskineri fungerar, som genom uppkommen praxis fått sig ålagt att
åvägabringa uppgörelser mellan parterna. Brist på handlag och psykologisk blick på
någon punkt kan komma att kosta folkhusliållet dyra slantar. Exempel därpå
ha vi i arbetsgivarnas lockouttaktik särskilt inom vår träförädlingsindustri.
Inom vissa politiska kretsar spekulerar man på att tvinga fram en resonligare
ordning genom lagstiftning rörande obligatorisk skiljedom vid konflikter om
arbetsvillkor. Det torde dock icke vara alltför svåH att räkna ut, att problemet
icke löses genom åtgärder, som icke i ringaste mån råda bot på själva orsakerna
till arbetskonflikterna. Frågan om ^ huru parterna skola bringas närmare
varandra, hur man från början skall sörja för att inga onödiga slitningar uppstå,
beröras icke på något sätt av en lag, som genom tvångsmedel sätter kronan på
en procedur, vars art och karaktär framgår just därav, att den måste sluta inför
’’arbetsdomstolen’’. Hr statsministerns projekt om "arbetsfredslagstiftning"
är att börja i galen ända. Hans excellens vill giva ischiasmassage för benröta.
Bådana tilltag bruka skarpt fördömas av den upplysta opinionen och behandlas
som kvacksalveri.
I England har man tagit närmare reda på var skon klämmer och fått till
stånd direkta förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetare angående
samarbete inom industrin. Sir Alfred Monds bekanta uppslag synes bära frukt.
I detta industrins klassiska land börjar man från början, tager reda på
grundorsakerna till slitningarna å arbetsmarknaden och resonerar om hur man skall
komma till rätta med dem. Hr Gustav Möller tog ett principiellt likartat steg,
då han tillsatte den s. k. arbetsfredsdelegationen. Inom denna skulle
representanter för parterna och för samhället få tillfälle att gå igenom problemen och
precisera sina meningar. Men ganska snart föll det sig så, att kungl. maj :ts
regering kom i kvackarehänder. Den nya regeringen skulle prompt börja i den andra
ändan ooh drev det dit hän, att den delegation, som hade till uppgift att syssla
med det verkliga proMemet i detta sammanhang, föll sönder. Därmed lyckades
man också i dubbel måtto uppväcka arbetarklassens misstroende mot sina
planer på lagstiftning om "arbetsfred" och att på alla håll och kanter ge
ytterligare näring åt talet om den nuvarande svenska inrikespolitikens impotens!
När hela frågan ändå icke ligger fullständigt hopplös i vårt land, så
kommer detta an på att intresset för arbetsfredens problem sträcker sig långt
utanför de politiska kretsar, som nu ivra för att få till stånd en
tvångsla^tift-ning. Den aldrig vilande diskussionen om industriell demokrati inom
arbetarrörelsens yngre årsklasser, är ett av de hoppingivande tecknen. Till denna
begynnande opinionsbildning hos arbetarklassen ansluter sig en nyliberal
strömning, som bland annat framträtt genom en artikel i ämnet av red. Harry Hjörne
i tidskriften "Frisinnad ungdom". Hr Hjörne har f. ö. gjort en positiv
insats genom att han givit arbetarna visst medinflytande i sitt tidningsföretag,
"Göteborgs-Posten".
Även hos någon enstaka arbetsgivare inom storindustrin finnes ett prisvärt
intresse för realiteterna i samband med arbetsfredsproblemen. Under år 1927
utkom en liten skrift av disponenten vid Sandvikens järnverk, K. F. Göransson.
Skriften heter "Hur man sköter sitt folk" och i en underrubrik får man veta,
att den sysslar med frågorna om ’ ’samförstånd mellan företagare och arbetare’’.
(Bokförlaget Natur och Kultur. Pris 1: —.) I skriften lämnas en kortfattad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
