Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1928 - Wigforss, Ernst: Engelsk liberalism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68 ERNST WIGFORSS
för järnvägarnas del anser det lämpligast att låta den nyligen
genomförda organisationen ännu någon tid bestå för att visa sina
verkningar.
Men utanför kretsen av dessa allmänföretag finnes ett
betydelsefullt område, där aktiebolagen inte i realiteten kunna styras av de
många aktieägarna och där alltså äganderätt och förvaltning
faktiskt äro\ skilda. Här liksom vid företag med monopolställning i
större eller mindre omfattning förordas en mycket hög grad av
offentlighet över hela det ekonomiska läget, varigenom en kontroll
i det allmännas intresse skulle bli möjlig. Då författarna komma
in på frågan om hemlighetsmakeriet inom det ekonomiska livet,
vad enskilda kunna vinna härpå, men vad samhället förlotrar, får
deras tonfall en värme som jämte de ganska starka orden vittnar
om att de verkligen anse sig hävda en omistlig liberal princip.
Det är staten som skall skaffa fram det hittills otillgängliga
materialet rörande industrins ekonomiska förhållanden, och med
kunskap om detta material skall inte bara den enskilde företagaren eller
kapitalägaren bättre kunna fylla sin uppgift, utan det skall också
))]i möjligt för en statens ekonoyniska generalstab att följa
näringslivets förhållanden och komma med förslag till den bästa
användningen av landets ekonomiska resurser. En särskild centralnämnd
för dirigering av stora delar av samhällets sparmedel ingår också
i detta program.
När man kommer in på det stora problemet om förhållandet mellan
arbetsgivare och arbetare, om ägarens andel och lönearbetarens, blir
både likheten med vad vi bruka kalla för socialism och avvikelsen
därifrån värda uppmärksamhet. En jämnare fördelning av egendomen
är ett av de stora huvudmålen. Det skall vinnas dels genom
upplösning av de redan existerande stora förmögenheterna — på
arvsskattens och inkomstskattens väg —, dels genom anordningar som
låta de nyskapade rikedomarna jämnare fördelas mellan’ industrins
nuvarande ägare och dess arbetare. Men i det senare fallet visar
man sig mycket mån om att arbetarna såvitt möjligt skola kunna
känna sig som enskilda ägare av någon del i kapitalet, och
motsättningen mot en socialistisk samäganderätt framträder ganska
markerat. I fråga om ’’den industriella demokratin’’ vill man
också framhäva att förslagen icke gå ut på att ge arbetarna
något slags beslutanderätt. Allt som med rätta skulle kunna kallas
’’arbetarnas kontroll" över företagen anser man sig uttryckligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
