Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1928 - Wigforss, Ernst: Engelsk liberalism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENGELSK LIBERALISM 69
böra avvisa. Men ’’förliandlingsorgan’’ av ungefär samma typ,
sam en svensk kunglig kommitté föreslagit under namn av
driftsnämnder, vilja även de engelska liberalerna ha upprättade inom
varje företag, och detta icke på frivillighetens väg utan genom
lagstiftning.
Det är intressant att se, hur dessa liberaler vid sitt förord för
olika fo>rmer av "delägarskap" för arbetarna i industrin mindre
betona det tillskott till lönerna, som skulle bli följden, Oich mera
den öppenhet i fråga om avkastningens fördelning, som är en
förutsättning för varje dylikt system. Arbetarnas misstänksamhet mot
att ägarna roffa åt sig oskäliga vinster skulle inte längre ha någon
grund, och vad som är skäligt för ägarna blir egentligen inte mer
än som är nödvändigt för att skaffa erforderligt kapital. Det är
ju inte någon stor nyhet, men likväl av betydelse att dessa
liberaler så kraftigt framhålla skillnaden mellan kapitalägarnas
anspråk på vinst och arbetarnas på lön. Det är annars mest
socialister som hävda, att kapitalet endast bör ha jämnt så mycket som
är oundgängligt för att det skall infinna sig, medan högre
arbetslön är ett gott i och för sig. Det är ett verkligt ändamål att
sträva efter, medan kapitalet är ett — under vissa förhållanden
nödvändigt — medel att hålla produktionen i gång.
Ännu mera betydelsefull är programmets syn på arbetslönerna
i det aktuella läget och därmed dess krav på direkta åtgärder för
att utveckla landets resurser. För oss i Sverge, som äro vana vid
att från de teoretiska ekonomernas sida främst höra talet om de
höga arbetslönerna som orsak till arbetslösheten och därmed öppet
eller förtäckt få rådet att avhjälpa denna arbetslöshet genom
lönesänkningar, verkar det närmast överraskande att finna, vilken föga
framskjuten plats detta spörsmål intager i det engelska
betänkandet, som likväl bland sina upphovsmän har en rad av landets främsta
nationalekonomer. Den olika lönenivån i de ’’skyddade’’ och "icke
skyddade’’ industrierna går man visserligen alls inte med tystnad
förbi, och man vill på olika sätt främja en utjämning, men man
anser det både praktiskt omöjligt och t. o. m. icke
överensstämmande med den allmänna opinionens hållning att tänka sig en
sänkning av "hemmamarknadens" löner. Och när man kommer
till exportindustrierna, som ju värst lida av depressionen och där
lönesänkningskravet även i England har aktualitet, vänder man
sig med all energi mot denna utväg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
