Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1928 - Holmberg, G. H:son: Termerna överklass och underklass
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78 ö. H:SON HOLMBEBG
skrankan utplånats mellan ’’de fria’’ och "de mer eller mindre
ofria’’.
Legenden om Strindberg som den vilken skulle ha givit de
genuint quidingska, historiskt grundade facktermerna den popularitet
de numer äga har sin upprinnelse i ett yttrande av Hj. Branting i
hans vackra minnesruna över Quiding i Ahnfelts för sin tid mycket
spridda tidskrift "Ur Dagens Krönika" (omtryckt i Hj.
Bran-tings samlade tal och skrifter, del I, 1926), halvannan månad efter
Quidings död, som inträffade i december 1886. Branting söker
där göra troligt att de av Strindberg "framslungade" orden
överklass och underklass "vunno med ens burskap i språket",
tydligen hänsyftande på ett par tidningsartiklar av Strindberg i en
i Stockholm utkommande veckotidning "Budkaflen".
Strindberg hade, omedelbart efter det han lärt känna Quidings
samhällsbok och gripen av vad han läst "ända in i märg och ben",
skrivit år 1884 under sin vistelse i franska Schweiz ett par
artiklar i tidningen betitlade "Underklassens svar på de viktigaste
av överklassens fraser" samt "Överklassens bevisföring" utan att
vare sig nämna källan eller Quiding eller ens inledningsvis förklara
de rätt egendomliga rubrikerna som uppenbarligen då måste ha
förefallit artiklarnas läsare nära på obegripliga. Socialt obildad
och socialt ointresserad som svensk publik var denna tid, fattade
man säkerligen icke artiklarnas egentliga innebörd.
Konsidera-tionslöst gick Strindberg burdus på sitt ämne utan tanke på att
vad han yttrade var för ifrågavarande generation något alldeles
nytt, aldrig tillförne hört, ej heller hade artiklarna ställts i
samband med någon dagens händelse, om icke tilläventyrs Strindbergs
egna skrifter. Strindberg använde termerna ifråga som hade de
varit allmänt bekanta, på allas läppar och till sitt begrepp
allmänt kända, vilket icke alls var fallet, varför de ock måste lämna
läsaren tämligen oberörd trots artiklarnas kraft och must,
utmanande och upproriska ton och tal. Annat intryck kan man icke få
när man läser dem i dag.
"Budkaflen" utgav sig visserligen som ett organ för tidsenliga
reformer men var mest en boulevard- eller kafétidning. Den lästes
säkerligen inte av dåtidens arbetarklass och för den övriga publiken
var tidningen en nöjesläsning. Huru som helst torde de
strind-bergska artiklarna om överklassens och underklassens ställning till
varandra icke ha gjort något starkare eller varaktigare intryck på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
