Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1928 - Holmberg, G. H:son: Termerna överklass och underklass
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86 G. H.SON HOLMBERG
till vilka räknas ledamöterna av konungens statsråd, vilka icke
benämnas statsministrar samt riddare av kongl. serafimerorden, höra
däremot till ’Törsta klassen’\ Eiksens råd, motsvarande i dag
statsråd och högsta domstolen, blevo, så länge detta ämbete fanns,
icke uppförda på rangordningen utan betraktades som "överklass".
Helt säkert hade höga vederbörande vid upprättandet av
rangordningen för statens ämbetsmän icke hämtat uttrycket överklass
som politisk benämning från Almquist.
De quidingska termerna ha emellertid vunnit allmänt insteg
inom och utom landets gränser. De användas allmänt i tal och
skrift. Genom Franz Oppenheimer, den kände sociologen och
nationalekonomen, ha de införts i den tyska sociologiska litteraturen.
De användas av honom som vetenskapliga facktermer i hans
uppsats "Staat und Gesellschaft" i första upplagan av ett större tyskt
sammelverk "Handbuch der Politik", 1912, och sedan i hans stora
verk "System der Soziologie", i synnerhet i verkets 2. band "Der
Staat’", 1926. Efter nämnda avhandlings publicering ha vi
noterat deras förekomst hos de tyska sociologerna Leopold v. Wiese,
i hans uppsatser i det av honom utgivna sammelverket
"Soziologie des Volksbildungswesens", 1921; Miiller-Lyer i hans i många
upplagor utkomna sociologiska kompendium "Die
Entwicklungs-stufen der Menschheit" (delarna II och VI) samt i hans skrift
"Soziologie der Leiden", 1914. De användes på Tyska sociologiska
sällskapets tredje kongress i Jena 1922 i ett inledningsföredrag
"Die Problematik einer Soziologie der Revolution" av samme
v. Wiese och av Max Adler i den därpå följande diskussionen. De
förekomma i Griinbergs "Archiv fiir die Geschichte des Sozialismus
etc." i en där intagen längre anmälan av prof. Fahlbeck av det
svenska arbetet "Socialismen i Sverge 1770—1886". Robert Michels
använder "Oberklasse" i den nya upplagan (men icke i 1910 års
1. upplaga) av "Zur Soziologie des Parteiwesens etc.". Och genom
den tyska översättningen av Nils Erdmanns biografiska arbete
"August Strindberg, en kämpande och lidande själs historia", 1920
(tyska översättningen 1924), har tysk publik fått en ingående
inblick i Strindbergs förhållande till Quiding och därmed också en
riktig insikt om Quidings här omskrivna klasstermer, i vart fall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
