Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1928 - Holmberg, G. H:son: Termerna överklass och underklass
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TERMERNA ÖVERKLASS OCH UNDERKLASS 79
riktigare och mer utredande än i E. Hedéns, likaledes till tyskan
1926 översatta bok ’’Strindberg’’ (Strindberg, Leben und
Dich-tung).
Då vi icke kunnat tro att Oppenheimer haft kännedom om
Quidings samhällsbok, då han införde de quidingska klasstermerna i
den tyska sociologiska litteraturen, ha vi sökt utröna hur han
kommit att utan vidare uppta och använda ifrågavarande
facktermer i sina vetenskapliga verk. Ett direkt hänvändande till
Oppenheimer har misslyckats. Återstår då möjligheten att han
genom bemedling av en svensk, G-. F. Steffen, som på ett tidigare
stadium arbetat samman med Oppenheimer och vilken tillägnat
honom jämte en engelsman i deras egenskap av Steffens
"mångåriga studievänner" sin "Sociologi", fått sin uppmärksamhet fäst
på dem.
I "Lebensbedingungen moderner Kultur", 1909, använder
Steffen, särskilt i kapitlet "Klassenherrschaft", Oberklasse und
Unterklasse, men hellre och oftare herreklass och tjänarklass,
herreklass och slavklass precis som Almquist i "Europeiska missnöjets
grunder’’.
Under förutsättning att detta arbete varit Oppenheimer bekant,
vilket knappast kan betvivlas, är det antagligt att han där kommit
att fästa sig vid benämningarna, strax fattat deras rika
sociologiska innehåll och språkliga användbarhet och sålunda upptagit
dem systematiskt och medvetet som allmänvetenskapliga
grund-begrepp i sin sociologi och på så sätt blivit deras egentliga
introduktör i det tyska språket. Då det finns flera kategorier inom
såväl underklassen som överklassen eller såsom Quiding uttrycker sig:
"varje stånd har inom sig en över- och underklass", så använder
han orden även i pluralform "Die Unterklassen" och "die
Ober-klassen". (Svår att uppbringa, ha vi icke kunnat konstatera vad
kunnat vara av litteraturhistoriskt intresse, huruvida Oppenheimer
i en liten skrift "Der Staat", som utkom 1908 och som alltså
föregick hans uppsats i "Handbuch der Politik", 1912, redan då
använt termerna). I alla de skandinaviska språken äro de nämnda
uttrycken även allmänt förekommande, vad även prof. Koht i Oslo
konstaterar i sitt 1915 utkomna historieverk "Socialdemokratie".
Vad de engelska och franska språken angår ha vi icke kunnat
konstatera mer än att i den engelsk-amerikanska sociologin man
]iågon gång ser de båda uttrj^cken "the inferior Glass" och "thc
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
