Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1928 - Holmberg, G. H:son: Termerna överklass och underklass
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ö8 G. H:S0N HOLMBERG
superior Glass’’, en liknande benämning alltså som Quidings
över-oeh underklass, men om deras ursprung eller hur långt tillbaka i
tiden de använts ha vi ingen kännedom.
De bägge termernas användning har tvivelsutan till stor del
underlättats på grund av att de äro bekväma att använda, koncisa
och på samma gång innehållsrika, flytande men ändock fasta,
fixerade begrepp.
En svensk historieprofessor, S. Boethius, har i andra upplagan av
’’Nordisk familjebok" i en där förekommande artikelnotis
"Samhällsklasser" betecknat Quidings klassindelning som "en
gottköps-förenkling av problemet". Det har dock aldrig försports från något
håll att Platons "två stater" inom staten eller den engelske lorden,
romanförfattaren och storpolitikern Disraeli-Beaconsfields ’ ’två
nationer", som är en omläggning av Platons "två stater", ansetts
som en gottköpsförenkling av en djupt ingripande
samhällsföreteelse, klassbildningen; tvärtom ha de använts och användas de som
"träffande" benämningar på de två varandra motsatta
huvudklasserna. Vore Quidings klassbenämningar uttryck blott för en
gottköpsförenkling av klassbildningens djupt ingripande sociala
företeelse, hade med all säkerhet sociologer, sådana som Oppenheimer,
Leopold v. Wiese, Miiller-Lyer, andra att förtiga, vilkas
vetenskapliga eller akademiska kompetens Boethius säkerligen icke skulle ha
jävat, icke gjort det bruk de nu göra av dessa benämningar av
svensk härkomst, vilka ha Nils Herman Quiding till sin rätta
upphovsman såsom sociologiskt viktiga vetenskapliga facktermer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
