Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1928 - Bratt, K. A.: Europa och kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ICUEOPA OCH KRIGET 103
när de samlidigt få klart för si^, att det nu icke blott gäller, som
det varit från hedenhös, för männen att gå ut på Europas slagfält,
utan att kvinnorna och barnen löpa den största risk att gå en
kvalfull död till mötes, och att deras hem och den industri, som ger dem
brödet, kunna krossas, var de än äro belägna. Denna calibantanke
är redan en isgrå, avskyvärd verklighet. Vad kommer att ske, när
det blir klart för massorna, att detta icke är en frukt av en
uppjagad fantasi, utan att i flertalet länder de militära
organisationerna arbeta på framställandet av de ’Vetenskapliga"
förstörelsemedel, som med berått mod, på redan väntande motorer, skola
riktas direkt mot befolkningen i storstäder och industriorter? Är
det sannolikt att de skola acceptera framtiden, som den
erbju-des dem, och att de enbart skola låta träna sig för denna mardröm
utan hopp och utan slut. Man måste räkna med, att så icke blir fallet.
Det lugn som vilar över Europa är bedrägligt. Man bör icke låta
bedraga sig därav. De duperade äro tillräckligt många ändå. Vissa
av Europas statsmän ha tydligen insett, att klockan håller på att
slå, och man kan vara lugn för att det är denna deras insikt, som
är drivfjädern till deras nit. I själva verket stå de — och även
de andra som ingenting se — inför ett force majeure, i ett
tvångsläge. Ännu invagga sig folken i förhoppningar och i tron, att man
icke skall våga sabotera freden, och ännu har man icke anat läget.
Men när förr eller senare illusionerna på denna punkt krossats,
och man förstår, att man i fortsättningen ämnar leka med den eld,
som skall bränna folken intill benen, kan intet hindra, att i varje
fall då, om icke förr, valsedlarna i kulturländerna komma att
färgas av denna insikt. Det är det lindrigaste, som kan hända!
Europa är intet korthus. Det har ridit ut fruktansvärda
stormar i sina dar. Den senaste var dock nära att lägga det i ruiner.
Ett nytt europeiskt krig av den typ, som utvecklingen nu tenderar
att framkalla, måste anses äventyra dess existens som kulturellt och
ekonomiskt område. Kriget och de politiska brottsjöar, som skulle
följa i dess spår, skulle komma kultur, välstånd och själva hoppet
att förintas. Det är icke för mycket sagt. Mänskligheten skall
visserligen fortsätta sin vandring, och den förstörda myrstacken
kommer väl att förr eller senare restaureras. Men frågan är, om
Europas folk skola resa sig efter .ett nytt sådant moraliskt och
materiellt nederlag. — Striden för krigets bekämpande och dess
dödande är därför striden om Europas framtid, kanske om den
civiliserade världens, så som vi fatta och känna den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
