Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1928 - Alegård, Gustaf: Folkökning och krigsfara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112 GUSTAF ALEGÅRI)
går av den olika streckningen på diagrammet. Frankrikes
nettobehållning är som synes betydligt mindre än Tysklands. Särskilt
under krigsåren är överskottet av döda stort, vilket dock icke
enbart är en följd av kriget, ty Frankrike har ofta haft
födelseunderskott även i fredstider. Men vad som i viss mån är ägnat
att förvåna är att Tyskland icke hade större deficit under den svåra
tiden, när man betänker, att det väl dock var just hungersnöden,
blockaden, som knäckte och besegrade Tyskland. En hastig titt på
spädbarnsdödligheten i de båda länderna kan ju här vara
intressant, då denna brukar kunna betraktas som en indikator på
nödtillståndet, även om man får tänka på att de små barnen
framför alla andra blevo tillgodosedda ifråga om livsmedel.
På 1,000 levande födda dogo i första levnadsåret
i Tyskland i Frankrike i Sverge
1915 ................................. 168 143 76
1916 ................................. 149 125 70
1917 ................................ 155 126 65
1918 .................................154 140 65
1919 ............................. 121 123 70
1920 ................................ 131 99 63
1921 ................................. 134 115 65
Spädbarnsdödligheten var under kriget som synes högre i
Tyskland än i Frankrike. I bägge länderna har året 1915 den högsta
siffran, medan 1918 har lägre tal. Detta kan ju förklaras dels
genom förbättrad socialhygienisk organisation och dels genom den
ökade omvårdnad som ägnades spädbarnen och deras mödrar.
Kommer så härtill den minskade nativiteten, vilken alltid brukar
medföra minskad barnadödlighet. — Emellertid kunna dessa sifror
alltså icke tjäna som mätare på nödtillståndet av skäl som framgå
av det sagda.
Emellertid är det olämpligt att alltför ensidigt fästa sig vid de
relativa födelsesiffrorna, något som f. ö., och helt förklarligt, är
vanligt nog. Dels är det ju dock de absoluta talen, som ha den
direkta och verkliga betydelsen för en nation, om de också inte äro
så lämpade för internationella jämförelser, och dels kan den relativa
siffran vara missvisande, då den ju är beroende av hela
folkmängden, vilken i sin tur är beroende även av dödlighet och migration.
Man kan t. ex. tänka sig det fallet, att antalet födelser under en
period minskats, men att samtidigt en stark decimering av
folkmängden ägt rum genom stor dödlighet och utvandring så att den
relativa födelsesiffran dock stigit.
Börja vi med att studera Tysklands födelsesiffror, så är först
att lägga märke till, hur antalet födda ökats under 1800-talets senare
hälft: åren 1851—55 var siffran cirka 1,2 milj., år 1880 var den 1,7
milj., år 1890 1,8 milj. och år 1900 2 milj. Maximisiffran ha vi år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
