Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1928 - Heckscher, Eli F.: Socialismens teoretiska möjligheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140 ELI F. HECKSCHER
Däremot förhåller det sig i ganska väsentlig grad annorlunda
med den ojämnhet i arbetsinkomst som följer av olikhet i
naturgåvor, Denna ojämnhet i inkomst berotr nämligen på en starkare
relativ efterfrågan på vissa slag av mänskliga egenskaper än på
andra, och förutsättningen för att efterfrågan skall få denna
verkan, sålunda medföra en olika hög arbetsinkomst, är att det råder
konkurrens om att förvärva naturgåvornas ägare, de lyckligt
utrustade individerna. En del av vad som framträder som verkan
av olika utbildning får naturligtvis föras tillbaka tiU en dylik
olikhet i begåvning, så visst som icke vem som helst kan ta — låt
GÖS säga — doktorsgraden i matematik, också om han har råd
till det. I den mån så är fallet, hör problemet till vad det nu
gäller och icke till utbildningsfrågan.
Att göra något åt denna olikhet i arbetsinkomst inom det
nuvarande samhällets ram erbjuder mycket stora svårigheter, ty
konkurrensen om arbetskraften kan svårligen upphävas under
nuvarande förhållanden. Här skulle verkligen en aUmän socialisering
få en helt annan ställning — alltid förutsatt att den eljest vore
genomförbar — ty arbetskraften skulle då icke ha möjlighet att vända
sig till mer än den enda arbetsgivaren, staten. Det uppstode då
något som på mycket goda grunder kunde kallas ett statens
köpar-monopol på arbetskraft, och staten vore oförhindrad att betala de
sällsyntare naturgåvorna lägre och de mindre sällsynta högre än
vad som betalas dem för närvarande, vid fri konkurrens om
arbetskraften. På en av de hithörande punkterna skulle här sannolikt
kunna inträda en t. o. m. ganska avsevärd utjämning i
arbetsin-komst, nämligen för de stora företagsledarna och deras närmaste
män. Alldeles frånsett den förmögenhetsinkomst dessa kunna ha
som delägare i företagen belöper sig nämligen deras inkomst för
närvarande i en — relativt taget — stor mängd fall till sexsifPriga
tal, och i världen som helhet kan man sannolikt räkna icke
alldeles få, som åtnjuta en årlig, ren arbetsinkomst över miljonen,
i kronor räknat. Detta beror, i överensstämmelse med vad som
nyss sagts, därpå att detta slags begåvning är mycket sällsynt i
förhållande till efterfrågan därpå och att ett företag soan icke
bjuder tillräckligt högt för att få en dylik förmåga kommer att se
honom gå till ett annat företag. Det är däremot mycket
osannolikt, att en företagsledare skulle bli nämnvärt mindre duglig, om
hans lön (och tantiéme) sänktes från, låt oss säga, 500,000 till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
