Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1928 - Heckscher, Eli F.: Socialismens teoretiska möjligheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCIALISMENS TEOEETISKA MÖJLIGHETER 141
50,000 kronor; och om han icke hade utsikt att någonstädes få mer
än det senare beloppet, skulle skillnaden alltså utan förlust på
annat håll kunna indragas till staten genom en allmän
socialisering. Jag skulle vara böjd att tro, att den största
inkomstutjämning som allmän socialisering överhuvud taget vore i stånd att
genomföra skulle ligga på denna punkt; och häri ligger ingenting
överraskande, så till vida som den allmänna socialiseringen just
innebär att företagaren blir en enda och möjligheten för ett
köpar-monopol på vad företagaren främst behöver därför måste bli
särskilt StQir,
Nu förmodar jag emellertid, att även den allmänna
socialiseringens mest övertygade anhängare vore böjda att avvisa en så
vittgående tillämpning av principen som här har förutsatts.
Förmodligen skulle man sålunda t. ex. ej vara böjd att förmena
människor en rätt till fristående yrkesutövning, så länge de icke toge
lönearbetare i sin tjänst. Detta skulle medföra en hel del
konstiga verkningar, särskilt en eggelse till ökning av hantverksyrkena
och smådriften överhuvud taget, och det skulle också i någotn mån
begränsa de slutsatser jag nyss kommit till, i det att staten icke
skulle kunna betala mindre än vad som kunde förtjänas genom
en dylik självständig yrkesutövning, eller kanske icke ens så litet,
om självständigheten i sig själv utövade en lockelse. Men
däremot skulle det icke utöva någon väsentlig inverkan på vad jag
betraktar som huvudpunlcten i detta sammanhang, nämligen
möjligheten att nedbringa ersättningen åt företagsledarna och
företagens högre funktionärer överhuvud taget.
I stort sett torde man emellertid nödgas säga om hela denna
konstruktion av en allmän socialisering, utan andra ändringar i det
ekonomiska livet, att den är ett ganska opraktiskt tankeexperiment,
en väldig omläggning som till sist icke skulle leda till djupgående
ändringar i den avsedda riktningen — härvid likväl frånsett
ändringen i effektivitet, där knappast anledningen till optimism vore stor.
De stora ingripandena i näringslivet under senare tid ha också
haft en helt annan karaktär. Jag har redan antytt att det fria
yrkesvalet till stor del redan är upphävt genom den slutna
fackföreningspolitiken ; och även därutanför är monopoliseringen av
avgörande betydelse för nutida prisbildning och behovstäckning. Men
därtill komma flera andra moment. Den statliga verksamhet på
näringslivets område som redan existerar är ju allt annat än obe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
