Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1928 - Lindström, Rickard: Bör socialdemokratiska partiets principprogram revideras?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154 RICKAED LINDSTEÖM
nas andra stycke förekomma påståenden, som näpi>eligen kunna
på allvar försvaras. Där kan man läsa: "Huvudorsaken till de
lyten, som vidhäfta våra dagars civilisation, är nämligen det
kapitalistiska produktionssättet, som lagt äganderätten till
produktionsmedlen i ett mindretals händer, dömt flertalet till
egendomslöshet och beroende samt gjort motsättningen mellan arbetare och
kapitalister till det nutida samhällets bestämmande drag.’’ Är icke
detta en schematisering in i det absurda? Genom orden "det
privatkapitalistiska produktioaissättet" och deras placering i
sammanhanget lägges uppenbarligen huvudvikten — för att icke säga hela
skulden — på ägandeformen. Och med "lyten" måste menas
existerande andlig och materiell nöd. Hela framställningen ger en
snedvriden bild av ägandeformens betydelse i och för sig för ett
samhälles ekonomi. Här möter man en socialist-dogmatisk
stupiditet, som i allo är ett värdigt motstycke till den
borgerligt-dogma-tiska stupiditet, som förmenar att den privata ägandeformen är det
främst nödvändiga för ett progressivt samhälle. Vill man använda
ett mera ekonomiskt betraktelsesätt, måste man ovillkorligen erkänna
åtminstone möjligheten av att t. ex. knappheten på
produktionsfaktorerna är en väsentlig orsak till dessa lyten, en orsak som icke
skulle försvinna, om man i denna stund finge "det
privatkapitalistiska produktionssättet" ersatt med någon annan ordning. Här
har man ur bilden uteslutit en oanständighet, som är väsentlig, och
man har icke senare i texten kompenserat underlåtenheten.
T de nyss citerade satserna finnes ett speciellt uttryck, som
drager uppmärksamheten till sig. Då de "lyten som vidhäfta våra
dagars civilisation" närmare specificeras, framträder den
fetisch-artade karaktären i vissa programreliker. Till nutidens lyten
räknas flertalets "egendomslöshet" och detta betecknas såsom något
i och för sig särskilt svårt. Detta ger anledning till lärorika
meditationer, som ha avseende på såväl nutidssamhället som det
socialistiska framtidssamhället. Voire man spydig kunde man för det
första fråga: Vad är det nu för "borgerlig" mentalitet, som
kommer socialister att så påfallande jämra sig över egendomslöshet?
Detta "lässt tief blicken" som tysken lär säga, och det illustrerar
på ett intresseväckande sätt vissa teser, som Hendrik de Man
uppställt i Socialismens psykologi. Men den sidan av saken är
ingalunda det viktigaste. En av de väsentliga frågorna härvidlag är,
om en samhällsägd produktion i annat avseende än rent foirmellt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
