- Project Runeberg -  Tiden / Tjugonde årgången. 1928 /
155

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1928 - Lindström, Rickard: Bör socialdemokratiska partiets principprogram revideras?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BÖR PRINCIPPROGRAMMET REVIDERAS? 155

skiille avskaffa egendomslösheten för den enskilde arbetaren. Ett
storföretag, som sysselsätter massor av människor, måste
naturli-gen alltid skötas så, att ett visst helhetsintresse dominerar på ett
sådant sätt, att de anställda, oberoende av ägandeformen, icke knnna
få någon starkare känsla av personlig äganderätt, för att icke tala
om den med äganderätten vanligen förknippade dispositionsrätten.
I detta avseende kan ingen indnstriell demokrati väsentligen ändra
läget, så utomordentligt betydelsefull den än med hänsyn till andra
faktorer skulle vara. Det som här framhållits är ovillkorligen
förbundet med all stordrift, och det skulle vara att driva fram en
ekonomisk reaktion, om man för att göra detta annorlunda
strävade efter en förändring. Själva den formella
"egendomslöshe-tens" ringa betydelse framgår även, om man betraktar den
nuvarande ekonomiska ordningen. En jordbrukare i mindre skala, som
-’äger sina produktionsmedel", har veterligen mycket ofta vida
större ekonomiska bekymmer och många färre kulturella
möjligheter än en ’’egendomslös" men väl avlönad industriarbetare eller
tjänsteman. Det kan alltså icke vara "egendomslösheten" i och
för sig, som skapar lytena. Deras orsaker äro i ett oändligt
antal fall andra. Därför är det ingen överdrift att på denna punkt
stämpla partiprogrammets framställning såsom schematisk.

Tredje stycket i de allmänna grundsatserna är likaledes ett offer
åt denna fetischism. Det lyder: "Den privata äganderätten till
produktionsmedlen var i äldre tider ett medel att tillförsäkra
producenten hans produkt. Den kapitalistiska privategendomen har i
stället blivit ett medel för de besittande att irånhända de
arbetande frukterna av deras arbete." Första meningen i detta stycke,
till tankeinnehållet direkt hämtad från den av Marx otch Engels
själva mest älskade delen av deras exempelsamling, ser ut som
en längtansfull blick tillbaka. Så är det säkerligen icke menat,
men det frapperar, att man icke med ett ord berör det sålunda
tecknade tillståndets bristfälligheter även i jämförelse med den
nuvarande ordningen, som ändå hela tiden så tappert och envetet
kritiseras, och som sannerligen är värd skarp kritik för sina många
svagheter. Överbetoningen av ägandeformens betydelse har
frambesvurit en vilseledande teckning av det historiska förloppet och
de faktiska förändringarnas innebörd för människorna själva. —
För att inga missförstånd skola uppstå, är det måhända nödvändigt
understryka, att det här förda principiella resonemanget ingalunda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:35:39 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1928/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free