Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1928 - Lindström, Rickard: Bör socialdemokratiska partiets principprogram revideras?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158 HiCKAUD LINDSTRÖM
rön, som erfarenlieteii härutiimaii givit, böra få rum i
programsatserna, i stället för att man uppehåller skenet av att för
långliga tider vilja konservera ekonomisk vidskepelse i arbetarklassens
leder. Rum för detta kan beredas utan att programmet förvandlas
till ’’en handbok i nationalekonomi’’ eller att man slarvar bort
"en väsentlig del av socialistisk åskådning", en mening, soan vi
sedermera hoppas på att få försvara.
Det resonemang, som nyss förts, är bundet vid en viktig
förutsättning. Hela frågan kommer på ett delvis annat plan i
diskussionen, om programkommission och partistyrelse anse sig kunna
prestera andra balansmekanismer för samhällsekonomin än en
principiellt taget fri prisbildning på produktiansfaktorema. Man har
vissa skäl att ställa spörsmålet: Drömma nyssnämnda institutioner
om någon "Planwirtschaft", ordentligt made in Germany?
Misstanken är icke alldeles ogrundad, då man i vakthåUningen omkring
det som är, även innefattar de allmänna grundsatsernas trettonde
stycke, i vilket det bland annat heter, att socialdemokratin skall
"ersätta den nuvarande planlösa varuproduktionen med en
socialistisk, efter samhällets verkliga behov planlagd, för välståndets
höjande stegrad produktion". Alla socialister omfatta med värme
tanken att produktionen skall effektiviseras genom större
planmässighet inom det ekonomiska livets olika delar och genom längre
gående samorganisatioai av dem. Men det citerade stycket inriktar
sig icke främst på detta. Det laborerar faktiskt med synpunkten
om en hela det ekonomiska livet omfattande planhushållning, och
det är icke utan denna förutsättning begripligt. Men vad skall
i stort sett bestämma "samhällets verkliga behov", den på
marknaden uppträdande efterfrågan i förhållande till köpkraft och
köpvilja eller någon "planmässig" förhandsuträkning av behoven?
Det är dock svårt att tänka sig, att nutidens ytterst differentierade
behov, inoan vilkas ram även den enklaste medborgare ställer
anspråk på hela världsmarknaden, skola med människornas fria vilja
och till deras båtnad kunna fångas i någon "planhushållning".
Dylikt tillhör de föreställningar, vilka först som sist böra läggas
på hyllan.
Om nu programkommissionen — och med den partistyrelsen —,
som fallet synes vara, klart understryker den självklara vikten av
kapitalbildning men samtidigt ifrågasätter kapitalräntans berätti-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
