Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1928 - Stehr, Artur: Om storstaden och familjen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM STORSTADEN OCH FAMILJEN 169
Familjebanden tålde ej kultnrlöshetens hårda villkor. Litet
eftertanke säger oss även att de inte heller tåla den moderna
civilisationen, speciellt storstadscivilisationens relativa välmåga. Den för
familjens bestånd nödvändiga solidariteten, såväl som känslan av
det nödvändiga i underordnandet av de enskildas intressen under
familjens, avtar i den mån vi närma oss de nämnda polerna av
mänskligt liv.
Nyss talade jag om de båda polerna i mänskligt liv — det
kultiir-lösa Ullståndet och den moderna storstadscivilisationen. (I visst
avseende kunde man lika gärna ha sagt: vid den punkt i livets
cirklar, där dessa företeelser mötas.) Satsen om motsatsernas
’beröringspunkter är lika berättigad här som i övriga fall. Måhända
låter det som ett "hårt tal" då man påstår, att den moderna
storstadscivilisationen och det kulturlösa skedet i mänsklighetens historia
äro mötes- och beröringspunkter i livets cirklar. Innan jag anför
stöd för denna tanke, vill jag anföra en tänkbar förklaring, som
något mildrar det ’’hårda talet". Det bästa vi våga tro om den
s. k. utvecklingen, förefaller mig vara, att livets cirklar inte äro
slutna, utan att de bildlikt talat bilda något slags spiral, och att
mänskligheten samtidigt som den följer livets kretsgång även i stort
sett glider — låt oss säga framåt, eller lika gärna uppåt. Men det
är uppenbart, att då vi äro strax ovanför ett skede i
världsutvecklingen, då gör detta sig gällande (färgar av sig) ojämförligt mera,
än då vi på grund av cirkelns "natur" ha hela diametern mellan
oss och det gångna skedet. Detta så mycket mera som ett
eventuellt rakt motsatt tidsskede gör sig gällande vid det senare läget
i cirkeln.
För att återkomma till storstaden och familjen: familjen
bildade under en lång period i mänsklighetens historia en
Jiushälls-enhet, I storstaden är denna familjens karaktär på väg att
försvinna, och vad hushållningen beträffar lever man i stor
utsträckning "ur hand i mun", d. v. s. på samlar stadiets ståndpunkt. Ju
större storstaden är, desto bättre täcker satsen ’’ur hand i mun"
både den enskildes och familjens hushållsbegrepp. (Det hör
egentligen inte hit, men då det visar hur "allt går igen", kan jag i
detta sammanhang inte underlåta nämna, att jag för några år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
