Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1928 - Stehr, Artur: Om storstaden och familjen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174 ARTUR STEHR
digt i de enddlda fallen och på nuvarande status tydligen även för
samhället.
Givetvis har denna företeelse sina orsaker. Var gränserna mellan
dem gå är svårare att bestämma, så mycket mera som rent
praktiska synpunkter säkerligen mer än vanligt äro påverkade av
individuella idéer. Dock torde även i förevarande fall ekonomiska
orsaker komma främst. Det blir allt vanligare i storstäderna att
både mannen och hustrun i en familj ha arbetsanställning. Detta
är många gånger nödvändigt för att familjen skall kunna "dra sig
fram’’. I andra fall är det nödvändigt om familjen skall ha glädje
och nytta av storstadens rika möjligheter. Där det inte är
nödvändigt, kan det vara bra ändå. Storstaden möjliggör i sin tar
i stor utsträckning att hustrun har självständig inkomst. Man
be-tänke blott de många äktenskapen där tjänste"männen" äro gifta
med varandra.
Av något intresse bör det vara, att i detta sammanhang ta del av
några siffror ur matrikeln (höstterminen 1925) för Stockholms
folkskolor, kommunala mellanskolor, högre folkskolor och
fortsättningsskolor. I namnregistret upptar denna matrikel 2,152 personer
varav 414 äro gifta kvinnliga befattningshavare. D. v. s. mellan
19 och 20 procent. (Har tagit uppgifterna ur denna matrikel,
emedan arbetet med detta statistiska material endast behövt bli att
räkna namnen.)
Att denna företeelse är nyttig för vederbörande familj i
ekonomiskt avseende är väl odisputabelt, men lika säkert är, att den
motverkar familjens uppgift som bamalstringsenhet. Någon statistik
över barn födda inom familjer, där båda makarna utföra
lönearbete utom hemmet, finnes mig veterligen inte. I varje fall inte i
Stockholm.
Det enda i statistikväg jag lyckats komma över, som kan ha
intresse i detta sammanhang, är ur en doktorsavhandling av John
Olsson. Den berör göteborgsförhållanden och bär titeln:
"Statistiska studier över den äktenskapliga fruktsamheten med
särskild hänsyn till dess beroende av den sociala ställningen." Jag
tillåter mig att ur den åberopade avhandlingen anföra Tabell 5
utvisande "Genomsnittligt antal födda barn per äktenskap bland
tjänstemän och arbetare".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
