Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1928 - Stehr, Artur: Om storstaden och familjen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM STORSTADEN OCH FAMILJEN 175
Äktenskapets längd.
Genomsnittligt
antal barn pr
äktenskap
antal år 0—5 5-10 10—15 15—20 20—25 över 25
tjänstemän
1,00 2,13 2,93 3,55 3,56 4,44
arbetare
1,24 2,66 3,59 4,44 4,92 5,41
Denna tabell visar en avsevärd skillnad mellan tjänstemanna- oeh
arbetaräktenskapens betydelse, då det gäller barnalstring. Hade
vederbörande som särskild grupp tagit upp tjänstemannaäktenskap,
där båda makarna haft lönearbete utom hemmet, skulle med största
sannolikhet antalet barn i dessa äktenskap visat sig vara betydligt
färre än i de av doktor J. Olsson kallade tjänstemannaäktenskapen.
Erfarenheten tyder på, att barnantalet i äktenskap, där båda
makarna ägna sig åt lönearbete utom hemmet, tenderar mot noll.
Riktigheten i påståendet att storstaden och storstadsförhållandena
minska familjens betydelse som bamalstringsenhet styrkes
ytterligare av förhållandet, att det också bland kroppsarbetare blivit allt
vanligare att den gifta kvinnan har lönearbete utom hemmet. Även
om detta arbete är så enkelt som städning, blir det besvärligt att ha
barn och dessutom mindre lönande än att behålla arbetet. Inte
heller är det säkert att den, som slutat en plats, alltid får den
tillbaka efter uppehåll för bamsbörden, ja inte ens om ny
arbetsförtjänst står till buds. I alla händelser ’Vet man vad man har, men
inte vad man kan få’’.
Mycket talar även för att grovarbetarfamiljerna, där båda
makarna arbeta utom hemmet, komma att mera konsekvent genomföra
nollbamsprincipen än motsvarande tjänsteimannafamiljer.
Kvinnorna i de senare ha ofta ordinarie anställning med rätt till
tjänstledighet, vilket ej är fallet med de förra, som själva måste
uppehålla sina platser eller helt lämna dem.
Den moderna storstadsmänniskans tänkesätt i sexuellt hänseende
jämte de alltjämt ökade möjligheterna för henne att undandraga sig
könsförbindelsemas naturliga följder — släktets vidmakthållande —
låter oss ana en tid då bamafödandet kommer att ersättas på
liknande sätt som andra samhällsnyttiga funktioner.
I Frankrike har man praktiskt taget genomfört tvåbamssystem på
landsbygden. Detta bl. a. för att föräldrarna skola kunna lämna så
stort arv som möjligt åt barnen. Otvivelaktigt är det besläktade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
