Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1928 - Stehr, Artur: Om storstaden och familjen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1?8 ÅRTttft STÉfift
även bör höja det helas värde. Den specialisering av barnalstringen,
som måste följa, då familjerna i allt större utsträckning undandraga
sig denna, kan givetvis innebära en svaghet för ett folk, men anlag
och begåvning kunna lättare komma till sin rätt, emedan samhället
för att kunna bestå måste tillvarataga begåvningarna.
Utan att närmare ingå på spörsmålet vill jag avsluta denna
framställning med en fråga eller förmodan: Tyda inte en del tecken på
att den alltjämt och på alla områden fortgående specialiseringen i
"tidens fullbordan’’ kommer att föra oss från det moderna
klassamhället mot någon samhällstyp, som i vissa avseenden kommer att
minna om ett bisamhälle, i vilken kvinnan övertar den ena
arbets-uppgiften efter den andra. Denna tidens fullbordan försiggår mitt
inför våra ögon med en hastighet, som är vår tids egenart. I här
ovan berörda hänseende äro förutsättningarna först nu för handen.
Det är ingen tillfällighet, att den egentliga kvinnoemancipationen
kommer efter de stora uppfinningamas tidevarv. De otaliga
maskinerna och andra möjligheter för människan att tillgodogöra sig
naturens krafter är det svaga könets styrka. Männens glans- och
erkända ensamhärskartid är förbi till största delen tack vare av
dem själva gjorda uppfinningar.
Framför mig på skrivbordet ligger en uppgift om
patentansökningar. Den visar, att av 54,000 sökta patent komma 53,994 på män
och 6 på kvinnor. Än en gång lockas vi att tänka på moren, som
gjort sig överflödig genom att göra sin plikt.
Skådespelet skulle bli mera uppbyggligt, om man å ömse håll
försökte se den objektiva sidan av företeelsen — livets och historiens
obevekliga gång — och inte enbart stirrade på den subjektiva sidan.
Från den senare synpunkten sett ter det hela sig ju enbart som
en fråga om undanträngda och undanträngande individer, dem
motparten nästan undantagslöst tillvitar simpla eller i bästa fall
egoistiska motiv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
