Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1928 - Stehr, Artur: Om storstaden och familjen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM STORSTADEN OCH FAMILJEN 177
niskorna ha gått livets ärenden den gången det gällt att
undergräva familjens betydelse, likaväl som de en gång gått dess ärenden,
då det gällde att bygga upp familjen.
Vissa konsekvenser återstå att draga. De, kring vilka striden
troligen kommer att stå hetast, förefalla bli angående
uppfostringsfrågorna. Skillnaden mellan 1—2 bamsfamiljemas å ena och
3—10 barnsfamiljernas å andra sidan möjligheter att ge sina barn
en god uppfostran är så klar, att inga ord behöva spillas för att
bevisa den saken. Vore nu alltid 1—2 bamsfamiljemas bam bäst
utrustade, skulle uppfostringsfrågan lösas automatiskt, ty om
barnen på privat väg finge uppfostran och utbildning, som gjorde
dem skickade att övertaga de mest krävande posterna i samhället,
inbesparades motsvarande kostnad för det allmänna. Så enkelt är
det emellertid inte, och det riktiga i likvärdiga möjligheter för
utbildning åt all ungdom i ett modernt samhälle är principiellt
erkänt. Men då uppfostringskostnaderna delas proportionellt mellan
ett samhälles skattedragare, komma fåbarnsfamiljemas barn i en
gynnad ställning i ekonomiskt avseende. Dock finnas tendenser
som sträva att upphäva nämnda förhållanden. En sådan är utan
tvivel nollbamsfamiljen. Här är föräldraintresset avkopplat. I
och med detta är det också större sannolikhet för, att om en dylik
familj hjälper fram någon, att denna hjälp lämnas åt begåvade
och dugliga, vilket visst inte alltid är fallet, då det gäller hjälpa
fram de egna barnen. Troligt är väl att dylik hjälp eller förmån
komme att lämnas efter tävlan mellan olika individer. Därmed är
det alltid större möjlighet att förmånen kommer den tillgodo, som
kan göra bästa nyttan av densamma, både för egen del och för
samhället.
En annan företeelse, som verkar i samma riktning, är den
påtagliga minskningen av antalet födda barn. Sedan bamen härigenom
fått ett ekonomiskt värde, kommer antagligen som naturlig följd,
minskning i missbrukandet av de mänskliga anlagen. Detta blir
för övrigt nödvändigt för varje folk, där nativiteten är i nedgående,
såvida folket ifråga har någon känsla för sin egen betydelse och tror
på någon framtidsuppgift, d. v. s. äger vilja att leva.
En minskning i nativiteten kan betyda utplånande av ett folk,
men den behöver inte nödvändigtvis göra det. Den måste betyda
en ökning av det personliga värdet för varje individ, någonting som
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
