Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, 1928 - Sturmthal, Adolf: Härorganisation och partiell avrustning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄROEGANISATIOl^ OCH PARTIELL AVRUSTNING 20?
dets problem rörande avrustningen komme att kompliceras, ifall man
på nytt skulle rulla upp hela frågan om Tysklands rustningar/’
Trots att Jouhaux alltså menar, att den tyska yrkesarmén just
emedan den är en yrkesarmé representerar en fara med hänsyn till
Tysklands inrepolitiska förhållanden och tillika enligt hans
resonemang kan vara farlig för världsfreden, kan han icke besluta sig
för att oökså för Tysklands vidkommande uppställa kravet på
yrkesarméns omvandling till milis. Men å andra sidan ser han
icke i fredsfördragens avväpningsbestämmelser en förebild för de
andra euroipeiska staternas avrustning. Icke blott emedan
Tyskland fått en yrkesarmé, som Jouhaux fördömer, utan även emedan
den tyska hären enligt bestämmelserna i Versaillesfördragets
artikel 160 ’ uteslutande är bestämd till att upprätthålla ordning inom
statens område och att fungera såsom gränspolis". Men då
artikel 16 i förbundspakten fastslår, att folkförbundets medlemmar
även äro förpliktade att deltaga i genomförandet av sanktioner mot
en fredsbrytare, måste deras härorganisationer vara så beskaffade,
att det är möjligt för de dika staterna att fullgöra denna plikt.
Den tyska hären har icke enligt fredsfördraget möjligheter att
fungera i enlighet med dessa förpliktelser. Ett överförande av
Tysklands militära avväpningsförpliktelser på folkförbundets övriga
medlemmar komme alltså att stå i motsättning till artiklarna 8 och
16 i folkförbundspakten.
Vi se här den egendomliga motsättningen mellan å ena sidan
Jouhaux’ omdöme rörande yrkesarméns militära karaktär och å
andra sidan den betydelse, han tillägger artikel 160 i
Versailles-fördraget.
Jouhaux menar, att yrkesarmén, likgiltigt hur den är organiserad,
är användbar för angreppsändaniål. Män borde alltså anse, att även
den tyska yrkeshären vore användbar därtill. Äro nu klausulerna
i Yersaillesfördraget tillräckliga för att beröva den tyska
yrkes-armén dess ensivkraft ? Om detta vore fallet, skulle det vara
svårt att inse, varför icke avväpningsbestämmelserna i
Versailles-fördraget, om artikel 160 borttogs — ifall man nu anför dess
bestämmelser såsom motargument —, skulle kunna tagas till förebild
för den allmänna avväpningen. Men om Versaillesbestämmelserna
verkligen gjort den tyska armén oduglig till angrepp, måste den
Jouhauxska satsen att varje yrkesarmé representerar en
utrikespolitisk fara falla bort, och det synes då möjligt att under vissa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
