Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1928 - Hansson, Sigfrid: Arbetsgemenskap och samförstånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
330 sigfrid hansson
tiviteten inom företagen. Klubbstyrelserna eller av klubbarna
"utsedda permanenta delegationer böra utmstas med befogenhet att
biträda arbetsledningen ifråga om företagens tekniska och
organisatoriska angelägenheter — inbegripet frågor rörande t. ex.
arbetares permitterande och avskedande — och genom deras förmedling
böra arbetarna beredas tillfälle att göra sig förtrogna med
företagens ekonomiska och affärsmässiga förhållanden. Allt som angår
sociala välfärdsanordningar, arbetarskydd o. dyl. bör naturligtvis
anses tillhöra arbetarrepresentationens kompetensområde, med rätt
för arbetarna att taga initiativ och med skyldighet för
arbetsledningen att i samråd med arbetarnas representanter ägna dem en
omsorgsfull prövning.
Man har icke rätt att betvivla arbetarnas goda vilja att, i
gengäld för ett sådant ökat medinflytande, allvarligt bemöda sig om att
gagna företagen. Det voire i så fall detsamma som att frånkänna
dem förmågan att se på sitt ^get bästa. Även om det på sina håll
bedrives en agitation, som går ut på att förmå arbetarna att
förhålla sig likgiltiga eller kanske rent av fientliga mot företagen,
äro nog arbetarna i allmänhet besjälade av den känslan, att deras
existensmöjligheter äro allt för beroende av företagens väl och ve,
för att de skulle vilja vägra att dela ansvarsbördan med dem, som
utöva arbetsledningens funktioner. Man idealiserar icke, när man
understryker detta. Man konstaterar endast, att den hårda
verkligheten och det sunda förnuftet bjuda arbetarna att känna, tänka
och handla så.
Om alltså huvudvikten måste läggas vid förhållandet mellan
företagaren och de i hans tjänst anställda, torde det likväl bli
nödvändigt att även låta samförståndssträvandena komma till uttryck
i en hela industrigrenar och hela näringslivet omfattande
arbetsgemenskap. Det är säkerligen lämpligt att tillfälle beredes till
utbytande av erfarenheter o»ch rön de olika företagen emellan. I viss
mån har man ju redan sörjt därför. Jag tänker då på sådana
sammankomster som t. ex. Arosmässan. Men man har även härvidlag
ställt arbetarna utanför, precis som om de industriella frågorna av
t. o. m. allmänt intresse icke anginge dem. Skulle man inte kunna
tänka sig, att det inom varje industri, yrke eller näringsgren
årligen anordnades en konferens, vid vilken representanter för
arbetsledningen och arbetarna kunde överlägga om aktuella tekniska,
ekonomiska och sociala problem? Även härvidlag skulle man kanske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
