Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1928 - Blomberg, Erik: Sigrid Undset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
faller han omkull med flickan i sin famn och liggande i det kalla
vattnet tycker han sig i en snabb vision se hela världen kantra.
Hans åtrå har vaknat, och lockad av den unga flickan tar han
henne till brud i hemlighet utan att vänta på kyrkans eller lagens
tillstånd. Sedan han straffats för sin förmätenhet genom hustruns
vanära och sitt eget brott kommer synen av den strida strömmen,
som rev dem med sig, tillbaka i hans drömmar. Han tycker sig
stå på botten av tidens flod med vågorna virvlande förbi över sitt
huvud, men under honom är evighetens klippgrund. Det är en
symbol av den kristna livssynen, som med åren blivit författarinnans
egen: det timliga är endast en planlös virvelström, där vi sköljas
bort som flarn för vår lyckolängtan och egenvilja, så länge vi inte
söka fäste på en grund som ligger djupare än tiden. Sigrid Undsets
motsatsfyllda världsbild, där naturalism och kristendom mötas, är
en helt annan än Bergsons intuition av tidsströmmen och den
skapande utvecklingen. För henne ges det ingen annan frihet än
lydnaden mot Gud. Att ge vika för driftens strömdrag är synd,
och synden medför en skuld, som måste sonas. Redan i sitt
förstlingsverk lät hon ana en dragning mot den katolska bikten, fru
Marta Oulie plågas av samma längtan att få skrifta sig för att
få samvetsfrid, som gör Olav Andunsson till en religiös
grubblare. Så får personlighetskravet i de senare böckerna en allt
starkare religiös färg, båda de historiska romanerna utmynna i ett
förhärligande av den katolska kyrkan. De skildra en tid som ännu
präglades av kristendomens kamp med hedniska makter. Våld och
vantro härskade i sinnena, som flicka flydde Kristin i skräck för
huldran och hennes make kastar kniven i väggen bakom sitt
nydöpta barn för att värja det mot trollen. — Sigrid Undset tycks
mena, att människorna alltjämt äro hedningar med skumma ögon
och vilda hjärtan, ty att hennes förkunnelse gäller nutiden, det
har hon själv väl besannat genom sin övergång till katolicismen.
Det måste finnas en andlig lag, en orubblig auktoritet för den som
inte vill gå vilse, det är facit av den 46-åriga författarinnans
livserfarenhet, hennes trosbekännelse. Man kan tycka att hon alltför
omotiverat likställer sed och sedlighet, människornas lag och Guds
lag, man kan finna hennes livsåskådning i många stycken ensidig,
hård och dogmatisk, men man kan inte neka till att den gestaltats
med en rikedom, en myndighet och kraft, som man ytterst sällan
träffar i den moderna litteraturen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
