Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1928 - Sprengel, David: Voltaire & Rousseau och samhället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
voltaire c^ rousseau och samhället 393
innerligt förbnnd med seklets mångsidigaste geni, den evigt orolige,
åt alla håll spejande, av allt lika lidelsefullt npptagne Diderot!
Emellertid är det åtskilliga drag, som Voltaire och Rousseau såsom
sociala skriftställare ha gemensamma inbördes, men som i
allmänhet, i varje fall innan inflytandet från dem hunnit göra sig
tillräckligt gällande, icke så påfallande återfinnas hos de andra; och
dessa drag tyckas hos Voltaire och Eousseau vara betingade av
landsflyktingekaraktär och landsflyktingeerfarenheter.
3.
Det första är det deciderat "internationella’’, det ostentativt
"kosmopolitiska", själva det faktiska draget av en på en gång öde
och fruktbar nationell hemlöshet.
Trettiotvååringen Voltaii-^ hade utkörts ur Frankrike, men han
mottogs med öppna armar av den officiella världen i England,
kungen skyndar att bevilja honom privataudiens, drottningen är
artig, en engelsk upplaga av hjältedikten "Henriaden" inbringar
i nutida myntvärde åtskilliga Nobelpris i subskription och
försäljning, alla politiska partier vilja se honom hos sig och meddela
honom sina hemligheter, trots att de knappast kunna föreställa sig, att
Frankrike släppt honom ifrån sig annat än för att tjänstgöra som
spion, alla stormän vilja ha honom som gäst på sina slott och
herresäten, alla vetenskapsmän vilja vara hans introdniktörer; och om
Newton icke kan göra något annat för honom, så låter han honom
åtminstone vara med på sin begravning. Han gör sig förtrogen med
handel och industri, med "den engelska religionens" alla
uppdelningar i angiikaner, presbyterianer, antitrinitarier och konstiga
sekter; han har för befängt roligt hos kväkarna, vilkas borgerliga
dygder han uppskattar utan att dock vilja enrollera sig hos dem;
det gör han däremot med liv och lust hos det stadiga, trygga och
auktoritativa engelska fritänkeriet. Han lär känna nästan alla
skriftställare utom Daniel De Foe, som icke umgås med någon och
som har dåligt rykte, han träffar Young och Thomson, han besöker
Pope på Twickenham och den gamle dramatikern Congreve, han bor
hos den vittre statsmannen Bolingbroke, och på landet hos lord
Pe-terborough fratemiserar han i tre månader med den fruktansvärde
domprosten Swift, som skriver förord till en bok, som han författat
på engelska; ty nu blir han själv engelsk skriftställare, och så pass
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
