Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1928 - Sprengel, David: Voltaire & Rousseau och samhället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
394 david sprengel
bra, att man på brittiskt håll till och med funderat på att räkna
honom till de engelska klassikerna. Han skriver på engelska, han
talar engelska, framför allt tänker han på engelska: han återvänder
som en sannskyldig engelsk fysiker och filosof och samtidigt som
en smula av värdig, överlägsen, naturvetenskapsdyrkande engelsk
lord, och när han fem år ^fter hemkomsten på nytt råkar illa ut
med anledning av cirkulerande exemplar av den anstötliga relation
om sin resa han haft oförsyntheten att i smyg trycka och måste
lämna Paris och slå sig ned hos sin lärda och sköna väninna
markisinnan du Chåtelet på Cireys slott i Champagne, är han ännu så
english och utländsk, att han kallar stället för Cireyshire.
Trettiotvååringen Rousseau var utlandet och kom från "Schweiz"
eller åtminstone från Geneve med allt vad Geneve hade av inslag
från andra nationer: genom grannskapet, från Italien, genom
religionen och kantonerna, från Tyskland och även från England
(staden var för resten redan «å smått ett centrum för turism och
upp-fostringsinstitut). Eller också var han visserligen fransman, men
såsom avkomling av en under Henrik II av kalvinistförföljelsemas
liätskhet och krig på kniven bortjagad parisisk hugenott, och i den
egenskapen återvände han liksom Voltaire från en verklig,
nödtvun-gen landsflykt, men en landsflykt, som varat i tvåhundra år och
förde med sig i gigantiskt tillväxt trots tvenne hela sekels sociala och
religiösa rebelleri. I grunden är han en sans-patrie och ’ ’en utanför
tiderna’’, en hemlös, vinddriven son av alla små folköar från gångna
århundraden, som lyckats rädda sig från att uppgå i de moderna
storväldena och som med frihetstraditioner från antikens och
medeltidens dagar ännu gömma sig kvar mellan berg eller havsstränder. I
elementen av hans bildning är mycket äkta franskt, från de tidiga
1600-talsromanerna om en herderomantisk, överjordiskt svärmisk,
överbroderat sirlig kärlek han som liten pys läste om nätterna för
sin far till de stora mystikerna och de stora skeptikerna: den helige
Frangois av Sales, fru Guyon, Fénélon, Montaigne, Bayle, alla
filosoferna, historikerna, kemisterna och matematikerna, som han
studerade hos fru de Warens i Annecy och Chambéry, medan hon,
moderligt hjälpsamt, initierade honom i de jordiska sakförhållandena;
men lika mycket är också äkta italienskt, de dyrkade skalderna:
Petrarca, Tasso, Metastasio, de älskade musikerna: Porpora,
Per-golesi, den subtile och stingande statskonstläraren: Machiavelli den
fine och väldige, allt det folkligt och ändå raffinerat sköna i melo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
