Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1928 - Henricsson, J. A.: Landsorganisationens första stora kamp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tAJTDSORÖANiSATlONENS FOBSTA STOEA KAMP 415
eningsverksamlieteii blev både långvarig och ofta rätt hetsig. Först
under åren 1897—1898 tog fackföreningsrörelsen verklig fart bland
Sundsvallstraktens många sågverks- och brädgårdsarbetare, vilka nu
samlade sig i det nyligen med Olof Danielsson i Grävle som
förtroendeman bildade Sågverks- och brädgårdsarbetarförbundet. Jag,
som då nyligen fått i uppdrag att söka organisera arbetarna inom
Sundsvalls stad, fick nu även sågverksdistriktet på min lott.
Härmed var det slut med de liberala försöken att organisera arbetarna,
så mycket mera som de redan befintliga liberala
arbetarföreningarna övergingo till Sågverks- och brädgårdsarbetarförbundet.
Den nya generationen, vår tids ungdom, vet emellertid föga om
de svårigheter, som voro förknippade med den tidens agitation,
särskilt beträffande möjligheterna att få arbetarna samlade till
möten. Som bekant hade de mäktiga sågverksbolagen lagt under
sig stora områden, och de som ännu ägde en liten jordbit eller en
egen stuga voro dock i mer eller mindre grad beroende av samma
bolag. Samtidigt med bildandet av organisationer blev således
Folkets-husfrågan aktuell, och frågorna löstes på många platser
i ett sammanhang. Innan dess var det att söka komma till tals
med dem bland arbetarna, som voro villiga hjälpa till att
organisera sina kamrater och på detta sätt kila in agitatorer bland
de övriga, tills en fackförening kom till stånd, visserligen utan
tak över huvudet men med möjlighet att samlas på någon
undangömd plats inne i vilda skogen, dit bolagsherrarnas spioner hade
svårt att hitta. Tack vare ett brinnande intresse hos de "utvalda^’
bland arbetarna blev det under ovannämnda åren 1897 och 1898 en
massanslutning till Sågverks- och brädgårdsarbetarförbundet samt
dessutom till den nybildade Sundsvalls arbetarkommun med
resultat, att kommunen vid första kvartalets slut år 1899 bestod av 2,361
medlemmar i tillsammans 30 fackföreningar. Av de till
arbetarkommunen anslutna 30 fackföreningarna tillhörde 15 Sågverks- och
brädgårdsarbetarförbundet, de övriga andra förbund. Den
politiska samlingen i arbetarkommunen var så gott som enhällig, i det
endast tre av fackföreningarna i distriktet stodo utanför, nämligen
två av Sågverks- och brädgårdsarbetarförbundets avdelningar samt
Typografklubben. Arbetarkommunen höll möten en gång i
månaden i förhyrd lokal i Sundsvall, till vilka möten de till
kommunen anslutna Sågverksförbundets avdelningar regelbundet
in-funno sig. De, som voro med på dessa stora möten och ännu äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
