Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1928 - Henricsson, J. A.: Landsorganisationens första stora kamp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41Ö j. a. henbicssok
i livet, ha säkerligen ej, trots att 30 år förflutit, glÖmt den
brinnande entnsiasm, som kännetecknade samvaron och viljan hos envar
att dra sitt strå till stacken för att smida nya länkar till den
kedja, som nu förenade arbetarna. Arbetarkommunen var
emellertid en politisk organisation, ansluten till Socialdemokratiska
partiet, och befattade sig i regel ej med lönefrågor; då som nu fingo
fackföreningarna medelst sina förbund klara ut dessa saker. Bland
de frågor, som den unga arbetarkommunen tog hand om, var
frågan om uppförandet av samlingslokaler, startandet av kooperativa
handelsföreningar med dito affärer på de mest centrala platserna
i distriktet, anordnandet av offentliga möten med diskussioner,
föreläsningar och föredrag för att såmedelst fostra arbetarna i
moraliskt, intellektuellt och politiskt avseende, således i huvudsak
frågor av fostrande betydelse.
Man märkte emellertid snart, att något var i görningen ute i
det vidsträckta sågverksdistriktet. Förbundets förtroendeman Olof
Danielsson oich senare även jag kallades till Ulvviks sågverk i
Ångermanland med anledning av att arbetarna där vägrats tillhöra sin
fackförening, och det var tydligt att något dylikt väntade även
vid sågverken kring Sundsvall. Första försöket gjordes av ägaren
till Hovvids sågverk, den i tidningarna för sin ’Välgörenhet’’
mycket lovordade grasshandlaren Braathen. Howid var en av
organisationens svagaste punkter, och arbetarna där lydde
grosshandlarens befallning att utträda ur organisationen. Nu hade ett
fäste fallit, vilket ökade modet och stridslystnaden hos
bolagsher-rama. Den 22 februari 1899 utsände ägaren till Kubikenborgs
sågverk, grosshandlare Enhörning, till sina arbetare ett av
Trävaruexportföreningen, således så gott som samtliga sågverksägare,
undertecknat cirkulär, vari förklarades, att
Trävaruexportföreningen i sin "tjänst icke vill hava arbetare, som äro medlemmar av
Sågverks- och brädgårdsarbetarförbundet eller annan dylik
förening, som underkastas någon utom verken varande vilja". Det
gavs en respittid på en vecka, under vilken tid de, som önskade
kvarstå i arbetet, skulle anteckna sig på särskilda å
sågverkskontoren utlagda listor, i vilka de måste förbinda sig att aldrig vidare
tillhöra någon organisation eller, med andra ord, fullständigt med
både kropp och själ sälja sig åt sågverkspatronema.
Arbetarkommunen i Sundsvalls stad ansåg nu situationen vara sådan, att ett
ingripande krävdes. Ett cirkulär utsändes till arbetarna ute i såg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
