Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1928 - Ström, Fredrik: Folkhumorn i yrkesordstäven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tPÖLKHtJMOftN t YUKÉSOtlDSTÅVEN 433
Lär dig läsa först, sa väktarn åt suggan, när hon kom i
kyrk-dörrn.
Återgå vi tall exempel på stäv, som ansluta sig till arbetsplats,
ai^betsredskap, arbetsvara eller delar resp. ingredienser, så ha vi
hryggareuy om vilken det bl. a. heter:
Här ska bli en annan malt, sa bryggarn, rostade potatisen.
Eller det heter om glasmästaren:
Ruter lut, sa glasmästarn.
Humorn blir emellertid bredare i ett stäv som detta om matrosen:
Och detta kallas fastland, sa matrosen, när han gick full.
Eller följande om advokaien:
Vad tjänar mened till, om den inte brukas, sa advokaten.
En hel del förargliga ordstäv äro lagda i munnen på mindre
väl sedda yrkesmän. T. ex. polisen. Ordningens upprätthållare
voro väl i forna tider mindre nogräknade om medlen oich
uppträdde kanske inte alltid klanderfritt. Folkhumorn lät dem
veder-gälla sina bedrifter.
Aj, det var bror min, sa polisen, stöp på näsan över grisen.
Spring din tusan, sa polisen åt lyktstolpen.
Krögarn får också sina fiskar varma.
Vid glasens klang, sa krögarn, trilla under bordet.
Kostar tolv skilling, det är jämna pengar, sa krögarn, behöll
riksdalern.
Det folkliga missnöjet med ämbetsmännens senfärdighet och
lättja tar sig följande drastiska uttryck i ett ordstäv om
råd-mannen:
Kom igen om en timme, sa rådman, satt på klosetten.
Liknande kritiska stäv finnas om de flesta ämbetsmän från
kungen till korpralen. Men därmed äro vi åter vid den kategori
av ordspråk, som har en social eller politisk bakgrund och som
blivit berörd i början av denna uppsats.
Ordstäven ge oss icke blott en bild av den folkliga humorn. De
ge oss även en föreställning om tidsförhållanden, samhällsskick,
sociala motsatser etc. under olika epoker. De äga ett betydande
kulturhistoriskt värde. De höra till våra intressantaste
folkminnen. När dessa numera metodiskt skola utforskas är det att
hoppas, att de både roliga och lärorika yrkesstäven icke bortglömmas.
28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
