Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1928 - Ström, Fredrik: Folkhumorn i yrkesordstäven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
432 {’hedrik ström
i släkt med den eld han handskas med oieh de gnistor, som yra
kring honom. Han är dessutom en klipsk karl, inte lätt att lura.
Du får ta vad själen väger, men inte mer, sa smen till fan.
Man blir aldrig för gammal att bli skorvig, sa smen.
Här ska du få se på gnistor, sa smeden, slog ut ögat på
skräddaren.
Inte heller smedkäringen går av för hackor.
Inte är det stor skillnad på mig och gubben min, men Gud ske
pris allt för den skillnaden, sa smedkäringen.
Man kommer nästan att tänka på vad salig Rääf sa i riksdagen.
När vi komma till tornväktarn ha vi ett flertal exempel på, huru
ordstäv inom yrkesområdet uppstått genom en alludering på det
rum, där yrkesmannen har sitt arbete förlagt.
Ditåt lutar det, madam lilla, sa tornväktarn.
Man erinrar sig här det lutande tornet i Pisa. Eller:
Bättre opp, sa tornväktarn till gatsoparn.
Hos urmakarn är det icke arbetsplatsen utan arbetsresultatet i
form av den färdiga varan eller en del av denna som ordstävet
ansluter sig till. T. ex.:
Det går en oro genom tiden, sa urmakarn, blev bysatt.
Man skall minnas att oron är namnet på balanshjulet i uret.
Tyst barn, sa urmakarn, när klockan stannade.
Detta ordspråk är intressant även ur en annan synpunkt. Det
är en erfarenhet, att ett öra som vant sig vid ett visst buller
fördrager detta lättare än tystnaden, som fastmer stör, där bullret
icke störde.
Om bödeln, som fordom var en yrkesman, har yrkesstäven en hel
del makabra lustigheter att berätta.
Akta huvet, sa mästerman.
Trogen in i döden, sa mästerman.
Skål och välkommen igen! sa bödeln till tjuven.
Detta stäv syftar på den dödsdömdes rätt att vid parerandet
av en krog på vägen till galgbacken få en sup.
En verkligt fyndig och målande humor möter i ett ordspråk som
detta om kronofogden:
Lycklig den, som inte har någon balans, sa kronofogden om den
fulle.
Humorn är icke mindre dråplig i följande stäv om kyrkvaktarn:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
