- Project Runeberg -  Tiden / Tjugonde årgången. 1928 /
450

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, 1928 - Jacobsson, Malte: Lyckoetikens fundamentala misstag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

450 malte jacobsson

människan värdigt att vara endast djur, hoai både kan och bör
Tinderordna sig en högre regel, en förnuftig norm.

En begynnande kritik av hädonismens grundantagande har
framförts av en rad engelska moralister under 1600- och 1700-talen.
Det är emellertid först med de senaste årtiondenas psykologi som
lyckoetikens grundval helt raserats. Alfred Fouillée i Frankrike
och William James i Amerika gingo med sin voluntarism i spetsen
för en ny uppfattning av mänskligt handlande och med den
moderna instinktpsykologin har just det som tidigare av hädonisterna
ansetts som det självklara målet för organiska varelsers handlande,
nämligen lusten, radikalt skjutits åt sidan.

Det djuriska handlandet är alls icke inriktat på lust eller
bestämt av någon lustkänsla. Det är mångsidigare än så. Vill man
sätta det på en formel så blir denna formel: ’^instinktrörelser^’.
Det som bestämmer, att en varelse handlar på ett visst sätt, är
framför allt en serie medfödda dispositioner, instinkter, som vid
en relativt obetydlig stimulus utlösa en viss reaktiom. Var art
har sina instinkter. En kattunge jagar efter en råtta på grund
av en egenartad medfödd disposition, som utlöses vid åsynen av
råttan; i den mån man kan tala om ett mål för handlandet är
det att få tag i råttan, detta och ingenting mer, icke en lustkänsla
som skulle följa på uppnåendet av målet. Ett instinktivt
reaktionssätt av denna art finnes icke hos t. ex. en kyckling — den har
andra egenartade dispositioner.

Människans handlande är på samma sätt av instinktiv natur.
Grundstommen i vårt görande och låtande utgöres av en rad
medfödda dispositioner. Den utlösning som. dessa dispositioner få,
behöver ingalunda vara av så enkel, animal, natur. Erfarenheter av
mångahanda slag kunna hämma elementära utlösningssätt och leda
de instinktiva tendenserna in på nya vägar. Hunger o»ch brunst äro
drivande krafter, även om utlösningen gestaltas på ett sätt som är
djuret främmande.

Det är inte endast individuella erfarenheter som bestämma våra
reaktioner utan framför allt sociala förhållanden. Individerna leva
inom gruppbildningar av skilda slag och där få de större delen
av sina impulser och sina konkreta mål. Grupplivet är den
starkaste omgestaltaren av de instinktiva krafterna.

I allt detta handlande är lustkänslan rent sekundär. Att nå
våra av instinkter, individuella och sociala erfarenheter bestämda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:35:39 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1928/0456.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free