Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1929 - Lindström, Rickard: Bourgeoisi och proletariat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOURGEOISI OCH PROLETARIAT
27
en historia om klasstrider". I det industrialiserade samhället taga
dessa klasstrider allt väldigare omfattning. Från början är det en
"kollision mellan enskilda arbetare och enskilda storborgare" Men
denna kollision "tager allt allmännare karaktären av en kollision
mellan tvenne klasser". En rad delstrider blossa upp. "Men det
behövs endast sammanslutning för att de många småstriderna, som
alla äga samma karaktär, skola centralisera sig till en nationell strid,
till en klasskamp."
Denna klasskampslära intager en central plats i Sverges
socialdemokratiska arbetarpartis program. I programmets
principförklaring, dess "allmänna grundsatser", talas om att "motsättningen
mellan arbetare och kapitalister" är "det nutida samhällets
bestämmande drag". Vidare sägs, att "den motsättning mellan arbetare
och kapitalister, som den industriella utvecklingen framkallat, vidgas
sålunda till en hela samhället genomgående motsättning mellan de
utsugna och deras kapitalistiska utsugare." Därmed följer "en
samling av alla de utsugna klasserna, som i klasskampen taga
ställning sida vid sida".
Det nuvarande svenska socialdemokratiska partiprogrammet har
onekligen mycket framgångsrikt förmått konservera den 80-åriga
marxska klassföreställningen och klasskampsläran. Denna
föreställning och denna lära äro också ännu i dag i sin mest schematiska
form trossatser för massan av svenska arbetare.
Uppgiften för denna framställning skall icke vara att närmare
undersöka vad Marx och Engels lade in i sina begrepp om
klasserna och deras strider. Vi anse det vara tillräckligt att härvidlag
hänvisa till arbeten av två bekanta forskare: Axel
Hägerströms Social teleologi i marxismen och Gustaf F. Steffens Marx och
Materialismen. För vårt ändamål är det tillräckligt att fastslå, att
föreställningarna om samhällets klassuppdelning och klasskampen
äro förhärskande inom våra dagars socialistiska arbetarrörelse i
ungefär samma extrema omfattning som Kommunistiska manifestet gav
dem. Vi skola här försöka göra en undersökning huruvida verkligen
det moderna samhället motsvarar dessa gamla benhårda begrepp.
Under minst tre decennier ha dessa läror om samhällets
klassuppdelning och klasskampen varit föremål för livliga diskussioner
inom den socialistiska världen. Det var Eduard Bernstein som i
slutet på 90-talet för första gången på allvar höjde upprorsfanan
mot de hävdvunna åsikterna. I sitt allbekanta verk Socialismens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
