Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1929 - Lindström, Rickard: Bourgeoisi och proletariat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOURGEOISI OCH PROLETARIAT.
BETRAKTELSER RÖRANDE KLASSER OCH KLASSKAMP.
Av RICKARD LINDSTRÖM.
#
DEN RUBRIK, SOM ÅTERFINNES ÖVERST PÄ DENNA
uppsats, stod också ovanför första avsnittet i den märkligaste
politiska stridsskrift, som någonsin sett dagens ljus: Das
kommunistische Manifest av Karl Marx och Friedrich Engels. I
denna skrift läsas följande ord: "Vår epok, bourgeoisins epok,
utmärker sig dock därigenom, att den förenklat klassmotsatsen. Hela
samhället delar sig alltmer i två stora fientliga läger, två stora
varandra rakt motsatta fientliga klasser: Bourgeoisi och proletariat.1
Den uppfattning, som präglats genom dessa nästan ovillkorligt
formulerade satser — endast ordet "alltmer’’ kan sägas antyda ett
avsteg från det absoluta —, har gått den organiserade arbetarklassen
i blodet sedan flera decennier tillbaka. Sin skarpaste formulering
har denna åsikt måhända fått i en uppsats av Friedrich Engels om
Lönelagen, publicerad i The Labour Standard, London, år 1880.
Engels säger: "Så länge samhället är delat i två gentemot varandra
stående klasser, på ena sidan kapitalisterna, vilka monopolisera alla
produktionsmedel: jord, råvaror och maskiner, på den andra
arbetarna, vilka äro berövade all makt över produktionsmedlen och
ingenting annat äga än sin arbetskraft; så länge den samhälleliga
organisationen består skall lönelagen härska och för varje dag smida
nya kedjor, med vilka arbetaren blir pressad till slav under sina
händers produkter." Ett av sina klassiska uttryck har själva den
anda, som springer fram ur denna uppfattning, fått i det tyska
Gothaprogrammet av 1875, där det säges: "Arbetets befrielse måste
vara ett verk av arbetarklassen, gentemot vilken alla andra klasser
endast äro en reaktionär massa.’’
I de senare orden framträder den klasskampslära, som bygger
på denna uppfattning om klassuppdelningen i samhället. All
hittillsvarande historia har, enligt Kommunistiska manifestet, "varit
Axel Danielssons av Kåta Dalström reviderade översättning. Sthlm 1903.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
