Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1929 - Lindström, Rickard: Bourgeoisi och proletariat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
RICKARD LINDSTRÖM
Det är säkerligen riktigt att dessa olika borgerliga typer ha en
del drag gemensamt. Beträffande mentaliteten existerar åtminstone
i vissa avseenden släktskap. Hos alla har säkerligen kapitalismens
speciella förvärvsanda slagit djupa rötter. Men dessa drag i sina
primitiva former finnas även hos miljontals proletärer, fastän yttre
omständigheter hindra dem att framträda inför hela världen såsom
dominerande faktorer.
Det synes oss emellertid vara av större vikt att påvisa den faktiska
klyvning av bourgeoisin i en mängd varandra ytterligt olikartade
ekonomiska kategorier, som de ovan anförda exemplen uppenbara.
Är icke det ekonomiska avståndet mellan bysmeden-borgaren och
hans arbetare-proletärer i smedjan ofantligt mycket kortare än
samma avstånd mellan bysmeden-borgaren och
stålmagnaten-borgaren? Är vidare icke kulturgraden i vanliga fall likartad för
borgerskapet och proletariatet i bysmedjan, under det att
bysmeden-borgaren och stålmagnaten-borgaren i regel befinna sig på vitt skilda
kulturnivåer ? Är sedan icke, när det gäller den socialpsykologiska
karaktären, bysmeden-borgaren mera lik sina arbetare än han är
jämförbar med sin "klassbroder" stålmagnaten? I dessa frågors
formulering äro svaren inlagda. Och vad som gäller det industriella
gebitet är i principiell mening användbart för de kommersiella och
de finansiella områdena.
Den eventuella invändningen att storföretagen inom hela det
ekonomiska livet är av en sådan betydelse, att de här använda
exemplen från den mindre driften relativt äro av ringa vikt, kan icke
upprätthållas, om fakta allvarligt tagas i betraktande. En blick på
statistiken visar att småföretagen intaga en stor plats inom
näringslivet. Vissa storindustrier såsom automobilindustrin och den
elektriska industrin ha för övrigt skapat massor av nya småföretag,
reparationsverkstäder, installationsfirmor o. dyl. På handelns område
intaga de mindre privata företagen en oerhört stor plats och komma
efter all sannolikhet under den framtid, som kan överskådas, att göra
detta. Och om vi sedan draga in ett nytt område och tänka på
lantbruket, på hemmansägaren-borgaren och hans drängar, blir då
icke den bild, vi här velat teckna, på ett övertygande sätt
kompletterad?
Mellan de olika gränstyper, vi hittills tagit med i räkningen,
ligger en ofantligt rikhaltig skala av ekonomiska lägen och
skiftningar inom den s. k. borgarklassen. Att i Kommunistiska manifestets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
