Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1929 - Lindström, Rickard: Bourgeoisi och proletariat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
RICKARD LINDSTRÖM
Dessa exempel från U. S. A. jämte den förut berörda
motsättningen mellan skilda arbetargrupper i vårt land illustrera den faktiskt
pågående brottningen mellan olika grupper inom arbetarvärlden.
De kunna fullständigas genom att man närmare går in på
den intresseklyvning, som här i landet finnes mellan
exportindustrins och övriga av världsmarknadens förhållanden direkt
beroende näringsgrenars arbetare och hemmamarknadens av samma
faktorer relativt oberoende arbetargrupper. Ett klart uttryck för
denna motsättning gavs i en motion, som Svenska Grov- och
Fabriksarbetarförbundets avdelningar i Gunnarstorp, Skromberga,
Hyllinge, Billesholm, Bjuv, Nyvång och Höganäs, samtliga i det
skånska stenkolsdistriktet, inlämnade till den fackliga
Landsorganisationens kongress i augusti—september 1926. I motionens
motivering anfördes:
De senaste årens lönepolitik inom den svenska fackföreningsrörelsen har givit
till resultat stora ojämnheter i löneavseende bland fackföreningsfolket. Sålunda
ha vissa industriarbetare måst nöja sig med att arbeta för oskäligt låga löner,
medan däremot vissa andra arbetargrupper haft möjligheter att tilltvinga sig
avsevärda löneförbättringar. Detta gäller synnerligast livsmedelsarbetarna och
med dem jämställda, vilka ha mindre motstånd att kämpa emot därför att
arbetagivarna icke tillhöra arbetsgivarföreningen samt att löneökningarna kunna
utan vidare läggas på varuproduktionen, som därmed fördyras. De i ekonomiskt
avseende sämst ställda arbetarna tvingas därigenom att bisträcka till dessa
löneökningar utan att de hava möjligheter till att kunna i motsvarande grad få
förbättrade sina egna lönevillkor. Följden härav blir den, att medan vissa
grupper av arbetare kunna höja sin levnadsstandard komma åter andra arbetare,
som icke hava samma möjligheter, att få sin levnadsstandard sänkt. Kommer
denna lönepolitik även i framtiden att fullföljas, komma stora grupper av vissa
industriarbetare att bliva en pariasklass inom fackföreningsrörelsen i vårt land.
Denna framställning torde icke behöva någon kommentar. Den
säger omedelbart allt om läget. Bakgrunden till motionen torde ha
varit det bekanta Skrombergafallet från år 1925, då
kolgruvarbetarnas fackförening i Skromberga vägrade att respektera en av
livsmedelsarbetarförbundets avdelning i Landskronaorten utfärdad
blockad.1 Skrombergaarbetarna utsände en förklaring rörande sitt
uppträdande, vari bl. a. anfördes: "I anledning av att
livsmedelsarbetarna i Landskrona förlagt sin verksamhet till vissa våra
bageriidkare i Skromberga, förutan att dess arbetare gjort minsta på-
Jfr Sigfrid Hansson: Solidaritet och monopolism. Sthlm 1926. Sid. 36 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
