- Project Runeberg -  Tiden / Tjugoförsta årgången. 1929 /
51

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1929 - Lindström, Rickard: Bourgeoisi och proletariat

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BOUEGEOISI OCH PROLETARIAT

51

gressema reagerade klart och bestämt emot
fackföreningsmonopo-lism och sluten fackföreningspolitik över huvud taget. Reagerade de
i något öppet uttalat klassintresses namn? Nej,
Landsorganisationen talade om att den klandrade taktiken icke vore "förenlig med
demokratisk och socialistisk åskådning". Och detta underströks
av-partikongressen. Man vädjade alltså till en viss åskådning för att
kunna övervinna intressesplittringen inom arbetarklassen. I "en
demokratisk och socialistisk åskådning", alltså i en ideell faktor,
sökte man makt, som skulle bryta sönder faktiskt uppkomna verkliga
eller inbillade mtfrmemotsättningar. Häri måste förnuftigtvis ligga
ett erkännande av att dessa ideella faktorer i sig på längden äro
starkare makter än det som kallats "de materiella intressena"

Vi äro övertygade att så är. Men ha vi kommit till den punkten,
äro vi då icke framme vid Hendrik de Mans så omtvistade socialism?
Problemet är att- göra socialister och demokrater av människorna
själva. Säger man att detta är det avgörande, är det heller inte
längre nödvändigt att i och för sig binda socialismen vid en viss
klass i samhället. Just därigenom erhåller den sin
allmänmänskliga karaktär.

*



Med detta vilja vi alls icke degradera "intressena" såsom
drivkrafter i samhällets utveckling. De spela en ofantligt stor roll och
komma sannolikt alltid att göra det. Men de äro ingenting att
absolut lita till, då det gäller en utveckling, som skall leda fram
till ett samhälle, vilket bygger på ekonomisk och social solidaritet
mellan människorna. Så "oändligt söndersplittrat" — för att åter
bringa Karl Marx i åtanke — som det moderna samhället med
hänsyn till intressen är, måste det vara svårt att tänka sig att dessa
intressen i och för sig — är det också endast fråga om arbetarklassen
— skola kunna uppnå fullkomlig överensstämmelse.

Arbetarnas intressen ha emellertid långa stycken varit
sammanfallande och äro det ännu på vissa viktiga punkter. Mera än nu
voro de det tidigare, enär arbetarklassen hölls alldeles utanför
samhället, fullkomligt saknande medborgerliga rättigheter. På den tiden
var det en jämförelsevis lätt sak att uppställa ett fåtal dominerande
mål, t. ex. allmänna rösträtten, föreningsrätten, 8-timmarsdagen,
som samlade arbetarna till klasskamp. Nu när dessa mål äro
uppnådda, är det svårare att finna de betvingande parollerna. Vissa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:35:59 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1929/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free