Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1929 - Wigforss, Ernst: Professor Cassel och socialismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
ERNST WIGFORSS
sida återstår ännu så gott som allt att prestera, som överhuvud kan betecknas
som ett allvarligt bidrag till frågans lösning."
Cassel synes räkna med något slags arbetsfördelning vid
uppdagande av sanningen. Man är annars van vid att vetenskapen
strävar att få syn på sakens alla sidor. Cassel antyder att de
som önska statsingripande få lov att visa dess möjlighet. Han
gör sin vetenskapliga medborgarplikt i det andra lägret. Hela
hans argumentering i olika artiklar går ut på att visa
omöjligheten för staten att öka arbetstillfällena.
"Om staten icke inställer något annat arbete, utan skaffar medel till
nödhjälpsarbeten genom att ta den allmänna kapitalmarknaden i anspråk, så tar
staten likafullt kapitel ifrån en sysselsättning, där det annars skulle ha
berett arbetstillfällen, och det är fortfarande lika tvivelaktigt om staten därmed
verkligen uträttar någonting för arbetslöshetens bekämpande––––––––––-
Man invänder kanske, att staten kan ta medlen genom en beskattning av de
rikas överflödiga inkomst. Då är att märka, att en sådan skatt antingen —
och sannolikt övervägande — tas av de rikas kapitalbildning, varmed
näringslivets kapitaltillgång minskas, eller av de rikas konsumtion, varmed de
arbetstillfällen denna konsumtion bereder inskränkas.’’ Sid. 133.
Det som här formulerats i en teori, belyses på annat ställe — sid.
82 f. — med en sedelärande berättelse om den sociale mannen, som
fick den rike godsägaren att experimentera med att skapa
arbetstillfällen. Först satte godsägaren två arbetslösa på ett vägarbete.
Och för att betala dem inskränkte han sitt umgänge och avskedade
två av sina fem tjänarinnor. Den sociale mannen kom tillbaka
och var inte nöjd med hårdheten mot tjänarinnorna. Godsägaren
tog dem då tillbaka, men fick i stället inställa röjningsarbetet för
en ny kraftstation och skicka iväg två man, som där varit
sysselsatta.
"Denna sannfärdiga historia, som borde stå i varje ekonomisk
ABC-bok, är mycket lärorik", tillfogar Cassel. Utan allt tvivel.
Men tillämpningen är kanske inte så enkel, som Cassel vill ha oss
att tro. Den sannfärdiga historien bevisar ingenting om statens
oförmåga att bereda arbete. Och skulle den bevisa något, vore den
lika farlig för Cassels älsklingsbarn — kapitalbildningen — som för
den socialistiska arbetslöshetspolitiken.
Godsägaren som inskränker på sin konsumtion av personliga
tjänster för att få medel att bygga en väg, det är ju spararen, som
bildar kapital och ger nya arbetstillfällen. Det kan svårligen vara
Cassels -mening att ekonomiska ABC-böcker skola framställa sparan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
