Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1929 - Wigforss, Ernst: Professor Cassel och socialismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PBOFESSOR CASSEL OCH SOCIALISMEN
73
det som en av de tvivelaktiga dygderna. Felet med exemplet är
det vanliga hos Cassel. Han bryr sig inte om att föra läsaren ett
enda steg längre, än som stämmer överens med hans ögonblickliga
polemiska syfte. Om någon representant för den ekonomiska
vidskepelsen dragit fram samma vackra fabel mot Cassels
kapitalbildningspropaganda, skulle Cassel omedelbart ha svarat, att här bara
förelåg ett exempel på att varje ändring i efterfrågan framkallar
vissa tillfälliga rubbningar. Den konsumtion som godsägaren
avstod från, var inte precis densamma, som de båda vägarbetarna
hade behov av. Hade de båda tjänarinnorna kunnat direkt
överflyttas till att skaffa allt det nya, som vägarbetarna för sin
avlöning ville köpa, skulle ju ingen arbetslöshet uppstå utan en
verklig ökning i arbetstillfällena.
Det vore bra underligt, om jag inte skulle kunna dela med
mig av mitt överflöd till nödställda utan att samtidigt skapa
arbetslöshet. Om jag inskränker mina anspråk på husrum, mat och
kläder etc, minskar jag visserligen, min konsumtion, men jag ökar
ju i stället de arbetslösas lika mycket. Och sen de ätit sig mätta
och fått kläder och tak över huvudet, bör det inte vara farligt att
be dem gräva i min trädgård eller förbättra en väg eller plantera
skog. Kan jag själv sålunda ändra om min efterfrågan, bör det
inte heller vara omöjligt för staten att ta en del av min inkomst
i skatt och göra likaså.
Betalar jag däremot skatten med pengar, som annars hade
sparats och satt produktiva företag i gång, kan det ju inte bli någon
ökning av arbetstillfällena. Men man har väl rätt att även här
fråga, om inte det verkliga ekonomiska livet har en något större
elasticitet än Cassel vill tro. Han avfärdar föga artigt en tysk
kritiker, som menat att staten kan skaffa sig det nödiga kapitalet
ur sparade fonder. "För den allra enklaste ekonomiska bildning
borde det vara klart, att detta är ett misstag." Fonderna äro ju
redan placerade i det ekonomiska livet. Om staten säger upp sina
pengar, måste företaget skaffa nya och någonstädes "uppstår en
lucka i kapitalförsörjningen". När man även hos Cassel hört så
mycket om att "kapital" saknas nog inte egentligen, men däremot
"företagsamhet" på grund av många missförhållanden, har man
svårt att tro på dessa fixa gränser för arbetstillfällen, som skulle
dragas av knappheten på kapital.
Om Cassel har rätt eller orätt, är i alla händelser inte det vä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
