Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1929 - Wigforss, Ernst: Professor Cassel och socialismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
ERNST WIGFORSS
"På det hela taget synas krigsskulderna medföra en mycket mindre direkt
börda på produktionen, än man i allmänhet antager. En fördärvlig verkan på
produktionen kan endast väntas, om beskattningen åstadkommer en sådan
sänkning av arbetarnas levnadsstandard, att deras effektivitet blir förminskad.
Det är sänkningen av levnadsstandarden, som bör betraktas som den verkliga
faran för produktionens framtid."
Artikeln är skriven hösten 1923. Reflexen av de tyska
arbetarnas fruktansvärda nödläge är uppenbar, och tillämpningen av de
teoretiska satserna göres för övrigt omedelbart av Cassel själv i det
följande.
Det hade varit nyttigt för balansen i Cassels ekonomiska
upplysningsverksamhet i vårt eget land, om den positiva medkänslan för
de sämre lottade folklagren litet starkare fått göra sig gällande
som motvikt mot indignationen över deras socialistiska glupskhet,
okunnighet och avundsjuka. Nu har man efter läsningen av boken
kvar en stark känsla av hur ojämnt författaren har sina sympatier
fördelade, och hur avgjort detta ger sin färg åt vad han kallar den
socialekonomiska vetenskapens domslut.
Så här ser Cassel på "den möderne rikmannen", sid. 225 f.:
"Låt oss säga att en person med en miljon kronor i inkomst här i landet
ger ut ett eller två hundra tusen för sig och sina anhöriga. Sedan måste
han väl ge bort hundratusen för olika sociala och kulturella ändamål. Tre
hundra tusen gå direkt till det allmänna i form av skatt, och resten av
inkomsten tjänar en kapitalbildning, som omedelbart kommer samhällsekonomin
till godo och som för denna är absolut oumbärlig. Man måste ändå medge
att en sådan budget icke precis ägnar sig för de vanliga socialistiska
angreppen. Vad skulle man egentligen vinna genom en "delning" av denna
inkomst?––––—––––Från småfolks synpunkt kan naturligtvis en sådan
utgiftsstat ändå synas svindlande hög. Men så är också intensiteten i en
nutida finansmans liv någonting utomordentligt, och det kostar mycket att
leva så att man får ut ett maximum av varje minut."
Och så här på arbetaren, sid. 248:
"Det kan ju knappast betvivlas att det ojämförligt största ekonomiska
framsteg som för ögonblicket står att vinna för den svenska arbetarklassen,
ligger i ett förnuftigare ordnande av konsumtionen. Endast genom ett bättre
dietval skulle Sverges arbetare ha att vinna ofantligt mycket mera, än de
kunna uppnå genom åratal av strejker."
Samhället sådant det är. Och samhällsvetenskapens ypperste
sådan han — stundom — ännu är.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
