Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1929 - Rohtlieb, Curt: Familjeförsörjarnas arbetslön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FAMILJEFÖRSÖRJARNAS
ARBETSLÖN
Av CURT ROHTLIEB.
%
LIKA LÖN FÖR LIKA ARBETE ÄR EN GRUNDSATS,
vars herravälde i samhällslivet städse väckt motsägelse. Den
klassiska nationalekonomin fattade satsen som en naturlag
och varje inskränkning däri såsom blott godtycke och otförstånd.
Däri instämde länge även arbetarrörelsens målsmän, åtminstone till
större delen, detta ej minst de revolutionära riktningarna, då ju
den arbetslösa inkomsten och över huvud sociala privilegier voro
stridande mot denna grundsats. Satsen utgör blott en tillämpning
av byteshushållningens allmänna princip. Från både konservativt
håll och socialreformatorer av olika färg ha dock vägande
invändningar ofta gjorts ur behovsprincipens ståndpunkt. I själva
verket är behovsprincipen nära förbunden med den
socialdemokratiska rörelsens framgångar och uttrycker i grunden ett
allmänmänskligt, humanitärt önskemål, som ej kan helt uppgivas, så
länge man ej vill prisge sjuka och vanföra åt nöd.
Krigsåren gåvo behovsprincipen ny vikt och betydelse. Intet
land kunde avböja att trygga befolkningens existensminimum,
alldeles oberoende av värdet hos arbetskraften.
Familjeförsörjarna kommo då helt följdriktigt i åtnjutande även
av tillägg för uppehälle av hustru och barn. Någon nyhet var
detta väl ej, då försök ofta gjorts i samma riktning förut. Men
först den hotande hungersnöden framtvingade ett system med
behovsprincipen såsom medvetet rättesnöre.
Efter krigsåren ha emellertid de ekonomiska synpunkterna tagit
ut sin rätt. Familjetillägg kvarstå väl flerstädes, men blott som
en obetydlig eftergift åt önskemål, som ställts på avskrivning.
Huvudinvändningar mot dessa önskemål är givetvis svårigheten
att skaffa medel för deras genomförande. Om alla finge efter sitt
behov, oberoende av arbetsprestationens värde, huru skulle då
produktionen uppehållas? Det kan därför i själva verket blott bli
fråga om en sådan kompromiss, som ej äventyrar grundsatsen för
allt ekonomiskt liv, sambandet mellan arbete och arbetsprodukt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
