Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1929 - Rohtlieb, Curt: Familjeförsörjarnas arbetslön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
CURT ROHTLlfcB
och barnens rätt,1 så att familjefadern, löntagaren själv, ej kunde
komma åt dem. Ett bättre sätt att stjälpa hela förslaget torde
knappast kunna uttänkas. Hos oss finnas ju för resten
barnavårdsnämnder, och om familjens intressen kraftigare än hittills behöva
hävdas mot husfadern, ligger ju vägen klar redan med
hittillsvarande institutioner, utan allt samröre med ifrågavarande
understöd. Dessa böra alltså endast avse att sätta husfadern, ev.
husmodern, därest hon är berättigad till avlöning, i stånd att bättre
sörja för övriga familjemedlemmar.
En annan viktig fråga är naturligen, huruvida bidragen skola
beräknas efter antalet barn eller om hänsyn jämväl skall tagas till
modern, som normalt bör kunna ägna sig åt hemmet. Båda
alternativen äro tänkbara — om man blott ej låter denna fråga gå
i vägen för huvudfrågan.
Utomlands har man även velat göra skillnad på stora och små
familjer, antingen så att bidrag blott vid större barnantal skulle
utgå eller så att barnantalets ökning över exempelvis fem ej skulle
medföra ytterligare bidrag. Båda dessa synpunkter kunna
försvaras med mer eller mindre acceptabla skäl. I Frankrike växer
i regel bidraget per barn med barnantalet, naturligtvis för att
stimulera nativiteten. Motsatt gradering tillämpas enligt det i
England försökta systemet.
Det enklaste är väl dock att göra bidragen direkt proportionella
mot antalet understödsberättigade (minderåriga barn oeh eventuellt
hustru). Man kan visserligen säga, att vid större barnantal varje
ytterligare barn i regel förorsakar mindre merkostnad, men ibland
kan även motsatsen vara fallet, särskilt när ny bostad behöves.
Påfrestningen på föräldrarnas, särskilt moderns, personliga krafter
växer nog efter ett visst antal progressivt, och detta påkallar
betalad arbetskraft till hjälp. I hög grad önskvärt är det även att
lämna understöd med hänsyn till inträdda eller omedelbart
förestående moderskapsplikter. Den frågan torde, om den ej redan
kan anses provisoriskt löst, i varje fall ej böra förknippas med
frågan om familjebidrag. I så fall finge avdragsprocenten sättas
ännu högre än vid blott barnbidrag.
Se D. H. Maegregor "Family Allowances" i Eeon. Journal, 1926, ss. 1
o. ff. Förslaget har rekommenderats även i förutnämnda Report of the Liberal
Tn dtistrial Inquiry.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
